Rättsskydd i praktiken – ny hovrättspraxis klargör rätten till ersättning vid ombudsbyte

Rättsskyddet i exempelvis företags- och hemförsäkringar är ett viktigt stöd för den som behöver driva eller försvara sig i en tvist. Det är dock inte ovanligt att försäkringsskyddet förbises och att enskilda därmed går miste om potentiell ersättning. I den här artikeln redogör vi för de centrala förutsättningarna för rättsskydd och kommenterar även ett nytt avgörande från Svea hovrätt i vilket frågan om rättsskydd vid ombudsbyte berörs.

Rättsskydd

Rättsskydd är ett försäkringsmoment som täcker delar av ombudskostnader och andra rättegångskostnader i tvister som faller in under försäkringens villkor. Syftet är att göra det möjligt att tillvarata sin rätt utan att hela kostnadsrisken vilar på den enskilde. I praktiken fungerar rättsskyddet som en samfinansiering mellan försäkringstagaren och försäkringsgivaren, där självrisken och det maximala försäkringsbeloppet sätter ramarna för hur stor del av kostnaderna som ersätts.

Försäkringsvillkoren avgör omfattningen av rättsskyddet och behöver kontrolleras i varje enskilt fall. Som huvudregel gäller dock följande principer för rättsskydd.

Vad omfattas av rättsskydd?

• Tvist. Utgångspunkten för att rättsskydd ska kunna tas i anspråk är att det föreligger en tvist. En tvist anses normalt föreligga när ett framställt krav helt eller delvis tillbakavisas. Det kan exempelvis röra sig om en faktura som bestritts eller ett krav på åtgärdande av ett fel där motparten har motsatt sig att avhjälpa felet. Däremot ombudskostnader som exempelvis uppstår i anslutning till en avtalsförhandling som inte härrör ur en tvist omfattas normalt inte av rättsskydd.
• Tvisten ska kunna prövas av allmän domstol eller skiljenämnd. Huvudregeln är att en tvist bara omfattas av rättsskyddet om tvisten kan prövas av allmän domstol eller skiljenämnd. Däremot är det inte en förutsättning för rättsskydd att tvisten faktiskt prövas av domstol eller skiljenämnd. För det fall att parterna når en utomrättslig överenskommelse, exempelvis efter förhandling med hjälp av juridiskt ombud, kan ombudskostnaderna för detta omfattas av rättsskyddet.
• Lämpligt ombud. För att rättsskydd ska kunna tas i anspråk krävs det att den försäkrade anlitar ett lämpligt ombud, exempelvis en advokat eller en jurist anställd vid en advokatbyrå. Ombudet bör vidare bistå med att upprätta rättsskyddsansökan för att säkerställa den försäkrades rättigheter tillvaratas fullt ut.
• Vanliga undantag. Rättsskydd omfattar normalt inte förenklade tvistemål dvs. mål där värdet av tvisten understiger hälften av ett prisbasbelopp (29 600 kronor för år 2026). Andra tvister som vanligen är föremål för undantag är arbetstvister, brottmål eller tvister som ska prövas av hyres- och arrendenämnden.
• Övriga villkor. Olika försäkringsgivare kan uppställa ytterligare villkor för att rättsskyddet ska kunna tas i anspråk, exempelvis att försäkringstagaren måste ha haft försäkringen under en viss obruten tid eller att motparten måste ha sin hemvist inom Norden, EU eller EFTA.

Vilka kostnader ersätts?

• Ombuds- och rättegångskostnader. Rättsskyddet ger ersättning för nödvändiga och skäliga ombuds- och rättegångskostnader. Det kan exempelvis avse ombudsarvode, utredningskostnader, kostnader för medlare som utses av domstol eller rättegångskostnader som den försäkrade ålagts att betala till motparten.
• Självrisk och maxbelopp. Från försäkringsersättningen avräknas en självrisk, vilken vanligen består av ett fast belopp (grundsjälvrisk) och en rörlig del uppgående till en viss procent av ersättningsgilla kostnader utöver grundsjälvrisken. Maxbeloppet för försäkringsersättningen varierar mellan olika försäkringar, en vanlig grundersättning är fem prisbasbelopp (296 000 kr för år 2026). Det finns dock försäkringar som ger ett mer vidsträckt skydd.

Nytt hovrättsavgörande: rätten till ersättning är inte knuten till ett visst ombud

I ett nytt avgörande från Svea hovrätt klargjorde domstolen att rätten till ersättning enligt rättsskyddet inte var bunden till ett specifikt ombud och att bolaget därför inte kunde neka betalning enbart med hänvisning till att den försäkrade hade bytt ombud.

Avgörandet understryker vikten av att försäkringsvillkor och skadehantering tillämpas på ett sätt som inte otillbörligt begränsar den försäkrades möjlighet att anlita det ombud som är bäst lämpat för tvisten i fråga. Detta är ett välkommet förtydligande för försäkringstagare eftersom det minskar risken för onödiga friktioner i relationen till försäkringsgivaren när ett ombudsbyte är motiverat av ärendets utveckling, specialiseringsbehov eller effektivitetshänsyn.

Setterwalls tillhör Sveriges ledande advokatbyråer inom tvistelösning. Vi företräder klienter oberoende av nationalitet i samtliga angelägenheter som avser kommersiell tvistelösning. Kontakta oss gärna för en initial bedömning av förutsättningarna i ditt ärende och hur rättsskyddet kan användas på ett effektivt sätt.