Regeringen har beslutat om ett förslag till en lag om straff för penningtvättsbrott

Sammanfattning
Setterwalls har under år 2013 belyst frågor som rör penningtvätt och reglerna i penningtvättslagen, såväl vid seminarier som i Updates till klienter och andra intressenter. Denna Update är en uppföljning av den tidigare informationen.

I en proposition till riksdagen har regeringen lämnat förslag till en lag om straff för penningtvättsbrott. Tanken är att de nya reglerna ska bli lättare att tillämpa än de som gäller idag. En nyhet är att det föreslås att bli straffbart att tvätta pengar som kommer från brott som någon annan har begått, men också där de härstammar från egen brottslighet (s.k. självtvätt). Dessutom föreslås att den som i näringsverksamhet, eller i en verksamhet som bedrivs vanemässigt, medverkar till åtgärder som kan antas vara vidtagna för att tvätta pengar att kunna dömas för näringspenningtvätt. Straffet för penningtvätt och för näringspenningtvätt är fängelse i högst två år. Det kommer också att vara möjligt för domstolen att besluta om att egendom som har förekommit i penningtvättssammanhang ska förverkas.

Administrativa regler finns redan idag
I penningtvättslagen (2009:62) finns det administrativa bestämmelser som syftar till att förhindra att finansiell verksamhet och viss annan näringsverksamhet ska utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism. Lagen bygger på att de som bedriver sådan verksamhet ska anta ett riskbaserat förhållningssätt. Detta innebär att de måste bedöma de olika riskerna i sin verksamhet så att de kan hantera situationer där man kan misstänka att det förekommer penningtvätt eller finansiering av terrorism. Ett viktigt led i detta arbete består i att de som utövar verksamheten måste ha en tillräcklig kännedom om sina kunder och fortlöpande följa upp sina affärsförbindelser. Om verksamhetsutövaren misstänker att det förekommer penningtvätt i ett speciellt fall ska detta rapporteras till Finanspolisen hos Rikspolisstyrelsen.

Det finns också straffrättsliga regler idag
Idag finns det bestämmelser om penninghäleri i brottsbalken. Bestämmelserna i brottsbalken kompletterar reglerna i penningtvättslagen och andra regelverk som tillkommit för att motverka penningtvätt och terrorismfinansiering. Bestämmelserna anses dock vara tekniskt komplicerade och svårtillgängliga. Dessutom innehåller de inte något straff för den som gör sig skyldig till självtvätt. Det är också viktigt att det finns möjlighet att beröva de kriminella deras brottsvinster genom regler om säkring och förverkande av egendom som har varit föremål för penningtvättsåtgärder. Regeringen har därför ansett att det finns anledning att reformera de nuvarande reglerna.

En ny lag föreslås
I en proposition till riksdagen (prop. 2013/14:124) har regeringen lämnat förslag till en lag om straff för penningtvättsbrott. Samtidigt föreslås att reglerna om penninghäleri och penninghäleriförseelse i brottsbalkens 9 kapitel ska upphöra att gälla. Det föreslås vidare nya regler som innebär att egendom som har varit föremål för näringspenningtvätt ska kunna tas i förvar. I sådana fall blir stöldskyddslagens regler tillämpliga. I penningtvättslagen införs också en regel om att Rikspolisstyrelsen ska kunna besluta om att egendom som finns hos en verksamhetsutövare och som misstänks vara föremål för penningtvätt eller avsedd för finansiering av terrorism inte ska få flyttas eller disponeras på annat sätt (dispositionsförbud). Ett sådant beslut får fattas när det föreligger fara för att egendomen annars kommer undanskaffas. Beslutet är av tillfällig karaktär och får vara under högst två dagar.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli i år.

Penningtvättsbrott
Den som överlåter, förvärvar, omsätter, förvarar eller vidtar någon annan åtgärd med pengar eller annan egendom för att dölja att pengarna eller egendomen härrör från brott eller brottslig verksamhet ska dömas för penningtvättsbrott. Detta gäller också för den som främjar möjligheten för någon att tillgodogöra sig egendomen eller värdet av denna. Man ska också dömas för penningtvättsbrott om man tillhandhahåller eller upprättar en handling som kan ge en skenbar förklaring till innehavet av egendomen, om man deltar i transaktioner för skens skull eller uppträder som bulvan eller vidtar någon annan sådan åtgärd. Straffet för penningtvättsbrott är fängelse i högst två år eller, om brottet är grovt, fängelse lägst sex månader och högst sex år.

Näringspenningtvätt
Om någon i sin näringsverksamhet eller i verksamhet som annars bedrivs vanemässigt medverkar till en åtgärd som skäligen kan antas vara vidtagen i penningtvättssyfte ska denne dömas för näringspenningtvätt. Det kan till exempel vara fråga om någon som erbjuder betalningstjänster eller tillhandahåller valuta och i samband med det medverkar till en åtgärd som företas i penningtvättssyfte, eller där själva affärsidén är att hjälpa till att genomföra transaktioner som på goda grunder kan antas vara vidtagna i penningtvättssyfte. 

En nationell riskbedömning
Efter att gemensamt ha gjort en utredning av den svenska riskbilden när det gäller penningtvätt lämnade 16 svenska myndigheter och Sveriges Advokatsamfund i augusti 2013 en rapport med en nationell bedömning av penningtvättsrisker till regeringen. Den bedömningen har nyligen kompletterats genom en nationell riskbedömning av samma grupp, men nu rörande finansiering av terrorism. I den nya rapporten pekar myndigheterna och Advokatsamfundet på fem högriskområden som bedöms fordra någon form av åtgärd. Dessa områden är 1) självfinansiering; 2) insamlingsverksamhet för vidarerbefordran till utlandet; 3) penningöverföring med begränsad spårbarhet; 4) kontantsmuggling och annan utförsel samt 5) remitteringar och bistånd till områden som kontrolleras av terroristgrupper.