Skatteverkets beräkningsmodell för koncerninterna tjänster underkänns

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i ett nytt avgörande fastställt att omvärdering av beskattningsunderlaget vid tillhandahållande av koncerninterna tjänster inte ska ske i enlighet med Skatteverkets beräkningsmodell.

Bakgrund

Bolaget i fråga är moderbolag i en fastighetsförvaltande koncern, där fastighetsförvaltningen bedrivs i bolagets dotterbolag. Bolagets ekonomiska verksamhet består i att aktivt delta i dotterbolagens förvaltning genom att tillhandahålla dem tjänster avseende företagsledning, ekonomi, fastighetsförvaltning, investeringar, IT och personaladministration.

Under 2016 hade bolaget 19 direkt eller indirekt ägda dotterbolag. Ersättningen från dotterbolagen för de tjänster som bolaget tillhandahållit uppgick det året till cirka 2,3 miljoner kronor, vilket enligt bolaget motsvarade kostnaderna för att köpa in och utföra tjänsterna med ett visst vinstpåslag. Bolagets totala kostnader samma år uppgick till cirka 28 miljoner kronor, varav en del enligt bolaget avsåg kostnader som inte belöpte på de tillhandahållna tjänsterna, såsom kapitalanskaffnings- och aktieägarkostnader (däribland kostnader för en planerad nyemission och börsnotering).

Skatteverket ansåg att tjänsterna hade tillhandahållits till ett pris under marknadsvärdet och beslutade att omvärdera och höja beskattningsunderlaget. Eftersom Skatteverket bedömde att det inte fanns jämförbara tillhandahållanden på den öppna marknaden, bestämdes beskattningsunderlaget till ett belopp motsvarande bolagets samtliga kostnader för året, cirka 28 miljoner kronor, och skattetillägg påfördes.

Förvaltningsrätten biföll bolagets överklagande och upphävde Skatteverkets beslut, bland annat med motiveringen att aktieägarkostnader inte självklart är att se som kostnader för att utföra administrativa tjänster. Kammarrätten biföll dock Skatteverkets överklagande och fastställde myndighetens beslut, med hänvisning till att det inte fanns jämförbara tjänster på den öppna marknaden och att bolaget genom att yrka avdrag för all ingående mervärdesskatt hade gett uttryck för att kostnaderna hörde till den ekonomiska verksamheten.

Högsta förvaltningsdomstolen inhämtade ett förhandsavgörande från EU-domstolen i målet.

Högsta förvaltningsdomstolens bedömning

Frågan i målet

Frågan var hur marknadsvärdet för tjänster som ett moderbolag tillhandahåller sina dotterbolag ska bestämmas vid tillämpningen av bestämmelserna om omvärdering av beskattningsunderlaget för mervärdesskatt.

EU-domstolens förhandsavgörande

EU-domstolen fann att de tjänster som bolaget hade tillhandahållit sina dotterbolag inte kunde anses ha ett så nära samband att de objektivt utgjorde ett enda odelbart ekonomiskt tillhandahållande. Var och en av tjänsterna föreföll ha sin egen karaktär och vara urskiljbar, även om de tillhandahållits tillsammans. Den omständigheten att dotterbolagen betalat ett totalpris för samtliga tjänster var inte av avgörande betydelse, eftersom koncernen annars själv skulle kunna påverka hur tjänsterna kvalificeras i mervärdesskattehänseende genom de avtalade ersättningsvillkoren.

EU-domstolen slog fast att det är oförenligt med artiklarna 72 och 80 i mervärdesskattedirektivet att skattemyndigheten i samtliga fall anser att koncerninterna tjänster utgör ett unikt tillhandahållande som utesluter att marknadsvärdet kan bestämmas genom jämförelsemetoden i artikel 72 första stycket.

HFD:s bedömning

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att de tjänster som bolaget tillhandahållit respektive dotterbolag inte kan betraktas som ett enda sammansatt tillhandahållande, utan att bedömningen ska göras utifrån att det rör sig om flera separata tillhandahållanden.

Beträffande företagsledningstjänsten ansåg domstolen att Skatteverket, genom att enbart hänvisa till att tjänsten varit dyr att producera, inte hade gjort sannolikt att jämförbara tjänster saknas på den öppna marknaden. Det synsätt som tidigare kommit till uttryck i HFD 2014 ref. 40 – att Skatteverket kan inrikta bevisföringen på om ersättningen understigit kostnaderna för att tillhandahålla tjänsterna – ansågs inte förenligt med mervärdesskattedirektivet. Domstolen fann därför att det saknades grund för omvärdering av beskattningsunderlaget för företagsledningstjänsten.

Avseende övriga tjänster konstaterade domstolen att en eventuell omvärdering av beskattningsunderlaget måste göras för varje tjänst för sig. Eftersom Skatteverket inte hade presenterat något underlag som möjliggjorde bedömning av marknadsvärdet för de enskilda tjänsterna, saknades grund för omvärdering även avseende dessa tjänster.

Setterwalls kommentarer

HFD:s avgörande är ett välkommet förtydligande då Skatteverkets synsätt kring när omvärdering ska ske vid prissättningen av koncerninterna tjänster har ifrågasatts under lång tid. Skatteverkets utgångspunkt att ett moderbolags samlade kostnadsmassa ska speglas i den fakturering av tjänster som sker till dotterbolag med begränsad avdragsrätt, utgör en för stor schablonisering och speglar inte det verkligen innehållet i de tjänster som tillhandahålls. HFD har i det aktuella avgörande underkänt ett sådant synsätt och anser att det inte är orimligt att det kan förekomma kostnader hos ett moderbolag som inte kan faktureras vidare till dotterbolag utan att omvärdering ska komma ifråga. Motsvarande synsätt bör därmed kunna tillämpas i förhållande till prissättning av koncerninterna tjänster överlag och inte bara i förhållande till moder- och dotterbolag.

Med anledning av HFD:s avgörande är det vår rekommendation att bolag ser över tidigare beslut eller processer mot Skatteverket där det varit fråga om omvärdering enligt ML:s regler. Det är även rekommenderat att se över befintliga prissättningsmodeller rörande koncerninterna tjänster eller s.k-management tjänster, och säkerställer att det finns tydlig dokumentation rörande de tjänster som tillhandahålls (exv. tydlig tjänstebeskrivning) då det finns möjligheter till att fastställa ett lägre beskattningsunderlag för tjänsterna än vad som tidigare har accepterats av Skatteverket.

Hör gärna av er om ni har frågor eller önskar diskutera effekterna som angörandet kan få för hanteringen av koncerninterna tjänster.