Stormsteg mot autonom sjöfart?  – IMO:s nya MASS-kod träder i kraft

FN:s sjöfartsorgan IMO (International Maritime Organization) antog i maj en ny internationell säkerhetskod för maritima autonoma ytfartyg, den så kallade MASS-koden. Antagandet markerar ett stort steg i regleringen av autonom sjöfart och startskottet för en ny era inom den internationella sjörätten. Den för tillfället frivilliga koden träder i kraft den 1 juli 2026.

På Setterwalls följer vi utvecklingen med stort intresse och ser nya möjligheter till tydligare och starkare kopplingar mellan sjöfarts- och techbranscherna.

Vad är MASS och varför behövs regleringen?

MASS står för Maritime Autonomous Surface Ships, det vill säga fartyg som opereras helt eller delvis utan traditionell bemanning ombord – antingen genom fjärrstyrning eller genom full autonomi. Den teknologiska utvecklingen inom den maritima sektorn har under de senaste åren accelererat snabbt, och kommersiell drift av autonoma fartyg är inte längre en avlägsen framtidsvision utan en realitet som aktivt testas på flera platser.

IMO har som strategisk riktlinje att integrera ny och avancerad teknologi i det internationella regelverket. Regleringen är nödvändig för att säkerställa sjösäkerheten, skydda last och fartyg samt värna den marina miljön – samtidigt som man inte vill hämma den innovation som kan medföra stora effektivitets- och hållbarhetsvinster för branschen.

MASS-koden bygger på ett målbaserat ramverk som syftar till att autonoma fartyg uppfyller krav avseende säkerhet, sjöfartsskydd och miljöskydd. Koden ska skapa förutsättningar för att autonoma fartyg kan integreras i den internationella sjöfarten.

Vad innebär MASS-koden för Sverige?

I Sverige finns det i dagsläget inga särskilda regler för autonom sjöfart eller smarta fartyg. På sådana fartyg tillämpas samma regler som för konventionella fartyg av samma typ, storlek och användningsområde.[1]

Eftersom MASS-koden som antogs i maj 2026 är icke-bindande har flaggstater som Sverige ingen omedelbar skyldighet att implementera koden i nationell rätt. Antagandet sänder dock en tydlig signal om att internationell reglering är på väg, och proaktiva stater som positionerar sig tidigt kan skapa konkurrensfördelar för sin maritima industri. Här ser vi en möjlighet för Sverige att fortsätta agera i framkant vilket också är avgörande för anpassning till framtida regelverk. Innan särskild lagstiftning antas måste autonoma och fjärrstyrda fartyg under svensk flagg navigera inom den befintliga rättsliga ramen. Enligt det nuvarande regelverket ska fartyg som transporterar gods eller passagerare inom svenskt sjöterritorium vara behörigen bemannade. Bemanningsfrågan har varit central i arbetet med MASS-koden och utgör en tydlig krock med nuvarande lagstiftning.

Viktiga datum och nästa steg

Den internationella tidsplanen ser ut enligt följande:

• 1 juli 2026 – MASS-koden träder i kraft för frivillig tillämpning.
• 2028 – Arbetet med att utveckla en bindande MASS-kod inleds, baserat på erfarenheter från den inledande perioden.
• 2030 – Planerat antagande av den bindande koden, eventuellt via ett nytt kapitel i SOLAS.
• 2032 – Den bindande MASS-koden träder i kraft.

För Sveriges del innebär detta att lagstiftaren och Transportstyrelsen har ett fönster på ungefär sex år innan bindande internationella krav förväntas träda i kraft. Vi ser en möjlighet för Sverige att vidta tidiga åtgärder för anpassning redan innan sådana krav blir bindande.

Våra reflektioner kring MASS-koden

Övergången till autonom sjöfart medför en lång rad juridiska frågor som sträcker sig över flera rättsområden. Under kommande år ser vi följande frågor som särskilt relevanta:

• Tidig compliance som konkurrensfördel. Den icke-bindande MASS-koden är inte bara ett utkast utan också en tydlig signal om vad som komma skall. IMO har bekräftat att den frivilliga koden kommer att utgöra grunden för den bindande kod som förväntas antas 2030. Fram till dess löper en treårig erfarenhetsuppbyggnadsfas där berörda parter får möjlighet att påverka den bindande koden. Detta kan tolkas som en inbjudan till tidig anpassning. Vi rekommenderar berörda parter att redan nu sätta sig in i MASS-koden för att skapa ett strategiskt och kommersiellt försprång.
• Ansvarsfrågor utan tydliga svar. Autonom sjöfart innebär komplexa ansvarsfrågor. Befintliga sjörättsliga regelverk utgår från beslut och handlingar av mänskliga beslutsfattare ombord på fartyg. Ansvarsfrågan är också i hög grad föremål för nationell reglering vilket innebär att hanteringen kan skilja från jurisdiktion till jurisdiktion. För rederier, operatörer, befraktare och försäkringsgivare kan detta innebära en latent framtida ansvarsrisk. Introduktion av fjärrstyrda och autonoma fartyg kommer att ställa höga krav på kunskap om hur ansvarsfrågan under MASS slutligen regleras – eller inte regleras. En grundläggande problematik kvarstår i frågan om hantering av traditionella försvar kring nautiska fel.
• Nya avtalsformer för en ny industri. Befintliga standardavtal inom sjörätten är redan till viss del föråldrade på grund av den tekniska utvecklingen. BIMCO har under de senaste åren producerat en rad nya klausuler och avtal för att möta den regulatoriska utvecklingen. Om MASS-frågan tar fart är liknande utveckling att vänta. Utöver givna frågor kring nya rollbeskrivningar och ansvarsfördelning introducerar MASS-koden helt nya avtalsrelationer: tjänsteavtal för fjärroperatörscenter, tekniklicenser för navigeringssystem, databehandlingsavtal för den stora mängd sensordata som autonoma fartyg genererar, samt underhålls- och uppdateringsavtal för AI-baserad programvara. På grund av sjöfartens inneboende jurisdiktionsproblematik finns det skäl att tidigt överväga hur kommersiella avtal med anknytning till autonoma eller fjärrstyrda fartyg bör utformas.

Setterwalls har bred kompetens inom samtliga sjö- och transporträttsliga frågor, inklusive försäljning och finansiering av fartyg, förhandling av kommersiella transportavtal samt tvistlösning. Vi följer det fortsatta lagstiftningsarbetet och marknadsrörelserna inom den svenska sjöfartssektorn noggrant. Vår omfattande erfarenhet inom techindustrin positionerar oss väl för att hantera liknande frågor i en maritim miljö, och vår ShipTech-grupp står redo att bistå. Har du eller ditt företag frågor om sjö- eller transporträtt, eller om överlappet till tech och cybersäkerhet, är du varmt välkommen att kontakta oss.

[1] Transportstyrelsen har dock tagit fram nationella riktlinjer för tester och försök med smarta fartyg, vilka bland annat baseras på IMO:s tillfälliga riktlinjer för MASS-försök och EU:s operativa riktlinjer för säkra, trygga och hållbara MASS-tester.