artikel / 22 mar 2019

Förslag på tydligare regler gällande konsumentavtal. Så väntas lagändringarna påverka informationsskyldighet, ångerrätt vid distansavtal samt riskens övergång i samband med transport vid försäljning till konsumenter.

Responsive image

Regeringen har nyligen tagit initiativ till ett förslag om lagändringar inom konsumenträttighetsområdet som syftar till att förtydliga vissa regler, primärt avseende distansavtal och avtal utanför affärslokaler. De föreslagna lagändringarna berör bland annat näringsidkares informationsskyldighet innan avtal ingås, konsumentens ångerrätt och riskens övergång för en vara när denna transporteras i samband med köpet.

Regeringen har tagit initiativ till ett förlag om lagändringar (Ds 2019:3), vilka väntas träda i kraft den 1 januari 2020 och innebär att verksamheter som säljer varor och vissa tjänster till konsumenter kan behöva uppdatera sina rutiner, avtal och villkor inför det kommande året. I denna artikel redogör Setterwalls experter för lagförslagen och hur de påverkar företagens skyldigheter i samband med försäljning.

Informationsskyldighet avseende garantier
Enligt det nuvarande konsumenträttsliga regelverket har en näringsidkare vissa skyldigheter om en såld vara inte uppfyller vad som är avtalat, såsom till exempel att avhjälpa felet eller företa omleverans.

Många näringsidkare väljer dock att gå längre än vad lagen kräver genom att ge konsumenten mer långtgående garantier. I lagförslaget uppställs nu ett krav på näringsidkaren att informera konsumenten om sådana extragarantier redan innan avtalet ingås. Om det inte är möjligt att ge konsumenten informationen innan avtalet ingås ska detta istället ske senast i samband med att bekräftelse på avtalet ges konsumenten. Denna informationsskyldighet föreslås gälla både när avtal ingås fysiskt i näringsidkarens affärslokal och när avtal ingås på distans.

Ångerrätt vid distansavtal – standardblankett
Innan ett distansavtal ingås har näringsidkaren redan idag en skyldighet att tillhandahålla konsumenten information om bland annat varornas eller tjänsternas huvudsakliga egenskaper, näringsidkarens identitet, varan eller tjänstens pris, sätt för betalning och konsumentens ångerrätt. Det föreslås nu att näringsidkaren i samband med att den övriga informationen ges till konsumenten även ska överlämna ett standardformulär för utövande av ångerrätten.

I de fall det i samband med att avtalet ingås inte är möjligt att lämna över all den information som krävs, såsom till exempel vid telefon- och SMS-kontakt, ska resterande information ges på något annat lämpligt sätt i en läsbar och varaktig form. Detta ska ske senast i samband med  att konsumenten får en bekräftelse på avtalet. I dessa fall föreslås det att även standardformuläret för utövandet av ångerrätten överlämnas i samband med bekräftelsen.

Konsumenten har som huvudregel 14 dagars ångerrätt från det att avtalet ingås eller, vid köp av en vara, när köparen fysiskt tar varan i sin besittning. För att ångerrätten ska begränsas till dessa 14 dagar ska dock information om ångerrätten lämnas innan avtalet ingås, eftersom ångerfristen inte börjar löpa förrän konsumenten har fått ta del av informationen om ångerrätten. Enligt det nya förslaget ska konsumenten även ha fått formuläret för utövandet av ångerrätten för att tidsfristen ska börja löpa. Om dessa krav inte uppfylls upphör ångerrätten som senast efter ett år, då ångerrätten alltid upphör senast ett år efter det att ångerfristen skulle ha löpt ut om konsumenten fått den lagstadgade informationen på ett korrekt sätt. En ångerrätt om ett år kan innebära en stor riskexponering för näringsidkaren.

Om en konsument önskar nyttja ångerrätten är det naturligtvis av intresse för näringsidkaren att få tillbaka varan i oförändrat skick alternativt, om varans värde minskat, få ersättning för värdeminskningen. Konsumenten är dock endast skyldig att ersätta näringsidkaren för en värdeminskning om näringsidkaren lämnat information om ångerrätten. Utöver att konsumenten ska ha fått informationen, är förslaget att även formuläret för utövandet av ångerrätten ska ha överlämnats till konsumenten för att det ska föreligga en ersättningsskyldighet för konsumenten. Även i denna del finns det således en riskexponering för näringsidkaren om lagkraven inte uppfylls. 

Vidare föreslås det att rätten att ta betalt för utförandet av en tjänst eller leveranser av vatten, el, gas eller fjärrvärme som påbörjas redan under ångerfristen ska kopplas inte bara till att konsumenten fått ta del av information om ångerrätt samt att konsumenten begärt att tjänsten eller leveransen ska påbörjas under ångerfristen, som det är idag, men att begäran om att leverans påbörjas redan under ångerfristen ska göras skriftligt samt att konsumenten fått formuläret för utövande av ångerrätt. Uppfylls inte kraven har näringsidkaren inte rätt att ta betalt för leveranser som skett under ångerfristen om konsumenten skulle utnyttja sin ångerrätt.

Ångerrätt vid distansavtal – leverans av digitalt innehåll
Vad gäller leverans av digitalt innehåll som inte levereras på ett fysiskt medium, t.ex. streamingtjänster, föreslås det förtydligas att konsumenten uttryckligen måste samtycka till leverans under ångerfristen och att ångerrätten därmed går förlorad.

För leveranser under ångerfristens löptid gäller annars att konsumentens betalningsansvar bortfaller om konsumenten utnyttjar sin ångerrätt. 

Riskens övergång vid transportköp
Riskens övergång vid köp, det vill säga vem som ansvarar för varan och står risken för att något händer, är naturligtvis en viktig bestämmelse. Om varan kommer bort, förstörs eller minskar i värde är köparen skyldig att betala för varan ändå, förutsatt att risken har gått över på köparen. Tidpunkten för riskens övergång är även viktig när man ska bedöma om till exempel leverans har skett i tid eller om det föreligger fel i varan vid leverans.

I konsumentköplagen anges i dag att varan är avlämnad, och att risken därmed övergår på köparen, när varan har kommit i köparens besittning. Vid så kallade transportköp, det vill säga när varan ska levereras till konsumenten, beror riskens övergång på vem som ansvarar för transporten. Om näringsidkaren åtar sig att leverera varan till köparen är varan avlämnad först när varan överlämnats till köparen. Om köparen å andra sidan själv ombesörjer transporten är varan avlämnad när den tas om hand av köparens transportör.

En ny regel föreslås nu, vilken innebär ett undantag från regeln att risken för varan går över på köparen när varan tas om hand av transportföretag som köparen anlitat. Om näringsidkaren har erbjudit köparen det transportalternativ som köparen väljer, även om det är köparen som därefter anlitat transportföretaget, kvarstår risken hos näringsidkaren under transporten enligt det nya förslaget. 

Setterwalls experter följer utvecklingen av förslagen till de nya lagändringarna och kommer att hålla er uppdaterade i frågan. Blir lagförslagen verklighet kan vi hjälpa er att anpassa befintliga avtal. Kontakta oss om ni behöver rådgivning.

Vill du komma i kontakt med oss?

Fyll i formuläret samt vilket kontor du vill bli kontaktad av, så hör vi av oss inom kort.