AD 2025 nr 55 – var piloterna anställda av flygbolaget?

Pilotföreningen påkallade förhandling med ett flygbolag enligt 10 § MBL. Flygbolaget menade att de två piloterna som förhandlingen gällde inte var anställda hos flygbolaget, utan hos ett bemanningsbolag, och avstod därför från förhandling. Arbetsdomstolen fann att piloterna inte var anställda hos flygbolaget och att flygbolaget inte hade brutit mot förhandlingsskyldigheten.

I det här rättsfallet prövade Arbetsdomstolen om två piloter, som arbetade i ett flygbolags verksamhet, skulle anses vara anställda av flygbolaget eller av ett annat bolag inom samma koncern. Bakgrunden var att piloterna hade sina anställningsavtal med ett annat bolag i koncernen (Crew-bolaget), men utförde sitt arbete i flygbolagets verksamhet.

Pilotföreningen menade att piloterna arbetade under kontroll och ledning av flygbolaget, bland annat då det var flygbolaget som hade flygtillstånd, förfogade över flygplanen och ansvarade för resultatet av den utförda luftfartsverksamheten. Föreningen menade också att arrangemanget syftade till att kringgå lagstiftning till skydd för arbetstagare och lagstiftning om arbetstagarinflytande. Flygbolaget höll inte med och menade att piloterna var anställda hos Crew-bolaget samt att något syfte att kringgå lagstiftning inte fanns. Att piloterna sedan hyrdes ut till ytterligare ett annat bolag inom koncernen (Support-bolaget) – som i sin tur under Support-bolagets kontroll och ledning utförde besättningstjänster hos flygbolaget – gjorde enligt flygbolaget ingen skillnad.

Arbetsdomstolen började med att konstatera att det var med Crew-bolaget, inte flygbolaget, som piloterna hade skriftliga anställningsavtal samt att det var Crew-bolaget, inte flygbolaget, som betalade lön till piloterna. Domstolen pekar sedan på att skälet till att piloterna arbetade i flygbolagets verksamhet var att flygbolaget hade ett skriftligt avtal med Support-bolaget – och inte med piloterna – och att Support-bolaget, genom sin schemaläggning, hade beordrat piloterna att göra det. Detta, menade Arbetsdomstolen, ”[…] talar med styrka för att piloterna inte var arbetstagare hos bolaget, trots att de arbetade i bolagets verksamhet. Bara om föreningen kan styrka omständigheter som visar att bolaget, på avtalsmässig grund, utövade kontroll och ledningen över piloterna skulle det, enligt Arbetsdomstolens mening, kunna vara aktuellt att anse att piloterna var arbetstagare hos bolaget.”

Arbetsdomstolen ansåg inte att Pilotföreningen kunde styrka sådana förhållanden. Visserligen var det flygbolaget som t.ex. utsåg vissa chefer, utfärdade manualer och rutiner, såg till att piloterna hade rätt utbildning och tilldelade piloterna stationeringsort. Men dessa skyldigheter följer av lagstiftning och inte av något avtal mellan flygbolaget och piloterna. Det var i stället, enligt domstolen, Support-bolaget som genom schemaläggningen, utövade löpande ledning över piloterna och i praktiken bestämde när och var piloterna skulle arbeta samt med vilka arbetsuppgifter, dvs. utövade kontroll och ledning över piloterna.

När det slutligen gällde Pilotföreningens påstående att arrangemanget med de tre systerbolagen syftade till att kringgå lagstiftning, hänvisade Arbetsdomstolen till tidigare rättspraxis (AD 1986 nr 50) där det framgår att det inte bara krävs att de åtgärder som påstås utgöra ett kringgående kan styrkas. Därutöver måste ett syfte med åtgärderna antas ha varit att undgå tillämpning av lagreglerna. Vidare måste handlandet med hänsyn till omständigheterna i det särskilda fallet framstå som otillbörligt. Arbetsdomstolen fann att sådana förutsättningar inte var för handen i det aktuella fallet. Domstolen pekar särskilt på att begränsningen att det inte finns förhandlingsskyldighet enligt 10 § – eller 11–13 §§ MBL – när arbetstagarorganisationen inte har någon medlem som är arbetstagare hos arbetsgivaren, har behållits även sedan uthyrning av arbetskraft legaliserades. Detta trots att den arbetstagarorganisation som organiserar de uthyrda arbetstagarna, på grund av begränsningen, ofta inte har möjlighet att utöva inflytande i förhållande till kundföretagen.

Eftersom piloterna inte var anställda av flygbolaget och något syfte att kringgå lagstiftning inte visats, hade flygbolaget inte brutit mot 10 § MBL. Pilotföreningens talan ogillades.

Läs hela domen här.

Setterwalls kommentar

Arbetsdomstolen håller hårt på presumtionen att medarbetare är anställda i det bolag som de har skriftligt anställningsavtal med och får lön av. Med hänvisning till Uthyrningslagen och det direktiv som den lagen genomför, där ett grundläggande syfte är att bemanningsföretaget ska erkännas som arbetsgivare, förklarar domstolen också att i bemanningssituationer får frågor om vem som utövar kontroll och ledning av arbetskraften en annan betydelse än annars. Domstolen medger att det är en naturlig del i dessa situationer att det är annan än arbetsgivaren – kunden – som utövar kontroll och ledning, utan att det innebär att kunden är arbetskraftens arbetsgivare. Kort sagt – Arbetsdomstolen erkänner verkligen att bemanning som utgångspunkt är ett legitimt sätt att organisera sin arbetskraft.  I rättsfallet tar domstolen också tillfället i akt att göra en utvikning om hur Uthyrningslagen ska förstås i olika situationer. Den intresserade uppmuntras att läsa rättsfallet och ta del av Arbetsdomstolens resonemang.