Artikel | 26 september 2025
Arbetsrättsliga nyheter – uppdatering september 2025
AD 2025 nr 53 – missgynnande enligt föräldraledighetslagen när nya arbetsuppgifter tilldelades vid återgång i arbete
En biståndshandläggare hos en kommun fick efter sin föräldraledighet nya arbetsuppgifter, som innebar att hon skulle arbeta med en annan kategori av ärenden och prövningar enligt andra regelverk är hon tidigare hade arbetat med. Arbetsdomstolen kom fram till att kommunen hade brutit mot missgynnandeförbudet i 16 § föräldraledighetslagen genom att efter handläggarens föräldraledighet tilldela henne andra kategorier av ärenden än hon hade före föräldraledigheten. Arbetsdomstolen vägde i sin bedömning arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet mot arbetstagarens rätt att inte missgynnas på grund av föräldraledighet.
AD 2025 nr 29 – vem är egentligen arbetsgivare?
En arbetsgivare beslutade att sälja en del av sin verksamhet, en e-hand Två taxichaufförer var anställda vid ett bolag och hade arbetat en stor mängd övertid. Enligt bolaget hade övertidsarbetet utförts för ett bemanningsbolag som arbetsgivaren anlitat, dvs. bemanningsbolaget var arbetsgivare när det gällde det arbete som utförts på övertid. Arbetsdomstolen fann att bolaget inte lyckats visa att bemanningsföretaget var arbetsgivare för det aktuella arbetet. Målet gällde också om bolaget hade brutit mot aktuellt kollektivavtal genom att inte betala viss övertids- och semesterersättning till taxichaufförerna.
AD 2025 nr 55 – var piloterna anställda av flygbolaget?
Pilotföreningen påkallade förhandling med ett flygbolag enligt 10 § MBL. Flygbolaget menade att de två piloterna som förhandlingen gällde inte var anställda hos flygbolaget, utan hos ett bemanningsbolag, och avstod därför från förhandling. Arbetsdomstolen fann att piloterna inte var anställda hos flygbolaget och att flygbolaget inte hade brutit mot förhandlingsskyldigheten.
AD 2025 nr 47 – avvikelserapporter omfattades inte av visselblåsarlagen; allmänintresse saknades
En kirurgs upprepade avvikelserapporter inom arbetsgivarens verksamhet bedömdes inte röra missförhållanden av allmänintresse. Lagen (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden (”Visselblåsarlagen”) var därför inte tillämplig och kirurgens skadeståndstalan avslogs. Avgörandet är Arbetsdomstolens första prövning av 2021 års visselblåsarlag.
AD 2025 nr 50 – Vem har bevisbördan för att en namnteckning vid egen uppsägning är förfalskad?
En frisörsalong menade att en frisör hade sagt upp sig själv. Frisören hävdade att den uppsägningshandling (undertecknad på en Ipad) som arbetsgivaren åberopade var förfalskad och att frisören i själva verket hade blivit avskedad utan grund. Arbetsdomstolen slog fast att i den situationen har arbetsgivaren bevisbördan för att handlingen är äkta, men med en lättnad i beviskravet (”övervägande sannolikt”).
AD 2025 nr 44 – Skyddsombuds involvering vid försäljning av verksamhetsgren och efterföljande driftsinskränkning
I samband med försäljningen av en större verksamhetsgren samt efterföljande omorganisation och driftsinskränkning, uppstod frågan om ett bolag hade hindrat skyddsombuden från att delta i planeringen, samt om skyddsombuden hade involverats för sent i riskbedömningen. Arbetsdomstolen kom fram till att så inte hade varit fallet.
AD 2025 nr 23 – Laglig grund för avskedande av försäkringshandläggare som inte anmält ändrade förhållanden för rätten till eget bostadsbidrag
I samband med försäljningen av en större verksamhetsgren samt efterföljande omorganisation och driftsinskränkning, uppstod frågan om ett bolag hade hindrat skyddsombuden från att delta i planeringen, samt om skyddsombuden hade involverats för sent i riskbedömningen. Arbetsdomstolen kom fram till att så inte hade varit fallet.
EU-dom om skyddet mot diskriminering av visstidsanställda
I Sverige är det förbjudet att diskriminera anställda med tidsbegränsade anställningar och deltidsanställda när det gäller löne- och anställningsvillkor. Detta följer av en särskild lag, lag (2002:293) om förbud mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning. Lagen grundar sig på två EU-direktiv. I somras meddelade EU-domstolen en dom, C-268/24 (”Lalfi”), som både klargör och påminner om hur förbudet ska tillämpas och förstås.
HD:s beslut om utlämnande av allmänna handlingar – vad innebär de för arbetsgivares bakgrundskontroller?
Högsta domstolen (HD) meddelade tidigare i år beslut i två mål som rör utlämnade av allmän handling. I båda målen är det fråga om brottmålsdomar som lämnas ut till aktörer med databaser som på olika sätt delar uppgifterna vidare. De båda aktörernas verksamheter omfattas av grundlagsskydd och i målen gör HD en avvägning mellan yttrande- och informationsfrihet och allmänhetens rätt att få tillgång till allmänna handlingar å ena sidan, och rätten till skydd för personuppgifter å andra sidan. HD finner att handlingarna i fråga kan lämnas ut, dock med förbehåll om den fortsatta användningen av dem. I förlängningen kan besluten få praktiska konsekvenser för arbetsgivare och dess möjlighet att genomföra bakgrundskontroller.
Genomförande av lönetransparensdirektivet – en uppdatering
EU:s nya lönetransparensdirektiv, som ska vara införlivat i svensk lag senast i juni 2026, ställer krav på ökad insyn i lönesättningen och innebär nya rapporteringsskyldigheter för större arbetsgivare. Även om lagstiftningsprocessen fortfarande pågår är det hög tid för arbetsgivare att börja förbereda sig.
Nya krav vid användning av AI-verktyg – hur kan ni som arbetsgivare göra regelverket till en konkurrensfördel?
Många känner säkert till att EU:s AI-förordning har trätt i kraft. Kraven tillämpas i etapper där vissa krav redan har börjat gälla, medan andra träder i kraft under de kommande två åren. I den här artikeln går vi igenom några av de frågor som ni som arbetsgivare bör beakta när ni använder AI-verktyg i er verksamhet och avslutar med en checklista för AI-compliance. Med rätt AI-användning och strategi finns möjlighet att se AI-förordningen som en kvalitetsstämpel och konkurrensfördel i stället för en compliance-börda.
Ett steg närmare kriminalisering av utnyttjande eller röjande av teknisk företagshemlighet som har innehafts lagligen
Regeringen har i början av september 2025 lämnat över propositionen Ett mer heltäckande straffansvar vid angrepp på företagshemligheter till riksdagen. Ändringsförslag har tidigare aviserats genom utredning och lagrådsremiss, och nu har regeringen alltså föreslagit till riksdagen att förslaget ska bli lag. Syftet med ändringarna är att stärka skyddet för företagshemligheter, genom att kriminalisera vissa gärningar som idag endast kan leda till skadeståndsansvar enligt Lagen om företagshemligheter.
Utredning med förslag om att knyta ”LAS-åldern” till riktåldern för pension
En statlig utredning har nyligen presenterat förslag om att anpassa den så kallade LAS-åldern till den riktålder som styr det statliga pensionssystemet. Syftet är att bättre spegla den ökade medellivslängden och skapa ett mer hållbart pensionssystem.
