Beredskapsåtgärder i energibranschen – vem betalar?

Elförsörjningen är en av samhällets mest kritiska funktioner och därmed ett naturligt fokus för beredskapsarbetet. Men vem bär egentligen kostnaden när företag inom elsektorn vidtar åtgärder för att stärka sin beredskap? I denna artikel kommenterar vi det rättsliga ramverket kring ersättning för beredskapsåtgärder i energibranschen, både sådana som beslutas av Svenska kraftnät och sådana som företag vidtar på eget initiativ.

Bakgrund

Det säkerhetspolitiska läget i Europa har förändrats i grunden sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022. Till följd av detta har också frågorna om civilt försvar och samhällsberedskap fått förnyad aktualitet. Kriget i Ukraina har särskilt visat hur sårbar energisektorn är. Elsystem och annan kritisk infrastruktur har återkommande varit måltavlor för militära angrepp och erfarenheterna därifrån ger viktiga lärdomar för Sverige.

Svenska kraftnät har i egenskap av elberedskapsmyndighet konstaterat att elförsörjningen som helhet tillhör de viktigaste samhällsfunktionerna och att produktion och distribution av el kommer att fortsätta vara avgörande vid höjd beredskap för att samhället ska kunna fungera och för att Sverige ska kunna försvaras. Myndigheten har i flera sammanhang betonat vikten av att elproducenter och eldistributörer förbereder sina verksamheter för att verka under sådana förhållanden. Mot denna bakgrund är frågan om företags möjlighet att få ersättning för beredskapsåtgärder av stor praktisk betydelse.

Beslut om beredskapsåtgärder

Svenska kraftnät har, med stöd av elberedskapslagen (1997:288) och förordningen (1997:294) om elberedskap, befogenhet att besluta om beredskapsåtgärder för den som bedriver produktion av el, handel med el eller sådan överföring av el som sker med stöd av nätkoncession enligt 2 kap. 1 § ellagen. Med beredskapsåtgärder avses åtgärder som stärker sådana företags förmåga att hantera allvarliga störningar i elförsörjningen samt åtgärder som krävs för att förbereda verksamheten inför höjd beredskap. Det kan exempelvis vara upprättande av beredskapsplaner, särskilda åtgärder inom teknik och kommunikation eller förbättrat fysiskt skydd av kritisk infrastruktur.

Vem som bär kostnaden för de beredskapsåtgärder som Svenska kraftnät beslutar om är en central fråga. Av 10 § elberedskapslagen följer att beslutade beredskapsåtgärder generellt ersätts. Svenska kraftnät uttalar även på sin webbplats att kostnadsersättning ska lämnas när en sådan beredskapsåtgärd beslutas. Däremot utgår ingen ersättning för uppgiftslämnande eller planering av egna uppgifter inom totalförsvaret, vilket innebär att kostnader för att ta fram beredskapsplaner får finansieras av företagen själva.

Rätten till ersättning förutsätter att anmälningsplikten enligt 6 § elberedskapslagen har iakttagits. Bestämmelsen innebär att anmälan ska göras till Svenska kraftnät innan en anläggning av väsentlig betydelse för elförsörjningen uppförs, byggs om eller på annat sätt ändras och att arbetet inte får påbörjas förrän myndigheten har fattat beslut i frågan. I annat fall kan Svenska kraftnät besluta att ersättning inte ska lämnas för sådana merkostnader som uppstått till följd av att beredskapsåtgärderna behöver genomföras fristående från annan planerad åtgärd. Det är därför viktigt att myndigheten hålls löpande informerad om relevanta förändringar i verksamheten. Svenska kraftnät har i föreskrifter (SvKFS 2023:1) reglerat vilka typer av anläggningar som vid tillämpningen av 6 § elbered­skapslagen ska anses vara av väsentlig betydelse för elförsörjningen. Det gäller bland annat elproduktionsanläggningar anslutna till minst 110 kV, elnät och stationer med nominell spänning om minst 33 kV och driftcentraler och driftkommunikationsnät för sådana anläggningar. En fullständig uppräkning av de anläggningstyper som omfattas av anmälningsskyldigheten framgår av 8 § SvKFS 2023:1.

Frivilliga beredskapsåtgärder

Det grundläggande villkoret för att erhålla elberedskapsmedel är att Svenska kraftnät har fattat beslut om en beredskapsåtgärd. Det saknas ett generellt stödsystem som gör det möjligt för företag att få ersättning för frivilliga beredskapsåtgärder under elberedskapslagstiftningen. Det finns emellertid andra stödmekanismer som företag kan dra nytta av. Elsystemet genomgår just nu en nödvändig utbyggnad och modernisering och flera av de stöd som har inrättats för att påskynda denna utveckling kan samtidigt bidra till att stärka beredskapen.

I januari 2026 trädde förordning (2025:1487) om statligt stöd för att förbättra leveranssäkerheten i elsystemet i kraft. Förordningen, vars stödordning populärt kallas Kraftlyftet, riktar sig till investeringar som kan bidra till att upprätthålla leveranssäkerheten i elsystemet eller som möjliggör anslutning till elnätet av ny elanvändning. Den 26 februari 2026 öppnade Energimyndigheten den första utlysningen inom Kraftlyftet avseende produktion och lagring, med sista ansökningsdag den 7 maj 2026. Satsningen syftar till att stärka elsystemets förmåga att möta framtidens ökade elbehov och bidra till ett mer leveranssäkert, robust och flexibelt energisystem. Totalt finns upp till fem miljarder kronor att fördela och ansökningarna prövas i konkurrens med varandra efter att utlysningen har stängt.

Stödet ges för ombyggnad av värmeverk till biokraftvärmeverk, nya eller uppgraderade biokraftvärmeverk, nya gasturbiner som drivs med förnybara bränslen eller uppgraderad produktionsförmåga i befintlig anläggning, lagring av el eller värme (om lagringsanläggningen är direkt ansluten till en anläggning för produktion av förnybar el) samt uppgraderad produktionsförmåga i småskalig vattenkraft upp till 10 MW. Stöd får endast lämnas till en åtgärd som kan antas vara slutförd senast den 31 december 2031. Sökanden behöver i sin ansökan tydligt motivera hur det aktuella projektet bidrar till elsystemet, exempelvis ökad flexibilitet eller förbättrad elproduktionskapacitet. Åtgärder i södra Sverige (elområde 3 och 4) prioriteras.

En annan finansieringsmekanism av intresse för elnätsföretag är lagen (2021:311) om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet, med tillhörande förordning (2023:940). Lagen syftar till att skapa särskilda drivkrafter för elnätsföretag att göra investeringar som ökar kapaciteten i elnätet. Nätkoncessionshavare kan beviljas ett särskilt investeringsutrymme som i sin tur ger möjlighet att ansöka om en ökning av intäktsramen. Detta ger nätkoncessionshavare möjlighet att finansiera kapacitetshöjande investeringar genom avgifter. Även om detta regelverk inte uttryckligen tar sikte på beredskapsåtgärder kan sådana investeringar som ökar kapaciteten i elnätet bidra till ökad robusthet och leveranssäkerhet, vilket i förlängningen stärker beredskapen.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis är möjligheten för företag att få ersättning vid beredskapsåtgärder huvudsakligen begränsad till situationer där Svenska kraftnät har fattat ett formellt beslut om beredskapsåtgärd enligt elberedskapslagen. Frivilliga åtgärder berättigar som utgångspunkt inte till elberedskapsmedel. Det finns dock kompletterande finansieringsmekanismer, där Kraftlyftet (för aktörer som investerar i produktion och lagring) och lagen om särskilt investeringsutrymme (för kapacitetshöjande investeringar i elnätet) utgör de mest framträdande alternativen.

Har ni frågor om beredskapsåtgärder, finansieringsmöjligheter eller vill ha hjälp med att söka Kraftlyftet? Tveka inte att kontakta oss på Setterwalls.

Innehållet är en allmän redogörelse av informativ karaktär och är inte juridisk rådgivning att lägga till grund för bedömning i ett enskilt ärende.