Ett utvidgat ansvar för tjänstefel – och flera nyheter att vänta i svensk korruptionslagstifning

Sverige skärper korruptionslagstiftningen och fler ändringar är på väg. Den 1 augusti i år trädde nya regler i kraft som utvidgar det straffrättsliga ansvaret för tjänstemän och förtroendevalda. Samtidigt ställer ett nytt EU-direktiv krav på ytterligare förändringar, bland annat höga nivåer på sanktionsavgifter för företag. I den här artikeln förklarar vi vad de nya reglerna innebär samt vad företag och andra aktörer behöver tänka på.

Nya regler om missbruk av offentlig ställning, vad innebär de?

Sedan den 1 augusti är det uttryckligen straffbart för personer med offentlig ställning att bryta mot lag eller annan författning för att gynna sig själva, någon annan, eller för att missgynna någon. Reglerna omfattar inte bara offentliga tjänstemän utan även förtroendevalda politiker och privata aktörer som utövar offentlig tjänst eller offentligt uppdrag, oavsett verksamhetsform.

Det nya brottet fyller en viktig lucka i tidigare lagstiftning. Tidigare var det straffrättsliga ansvaret begränsat till myndighetsutövning. Det innebar att felaktigheter vid exempelvis offentlig upphandling eller hantering av offentliga medel ofta föll utanför det straffbara området. Nu utvidgas ansvaret till att omfatta all offentlig verksamhet, oavsett om det rör sig om myndighetsutövning eller inte.

Det nya EU-direktivet – vad kommer att krävas av svensk lagstiftning?

Nya brott som ska kriminaliseras

EU-direktivet kräver att medlemsstaterna kriminaliserar flera former av korruption. En viktig nyhet i förhållande till svensk lagstiftning är det så kallade berikandebrottet, där offentliga tjänstemän som medvetet förvärvar, innehar eller använder egendom som härrör från korruptionsbrott begångna av en annan tjänsteman gör sig skyldiga till brott.

Företag ska kunna hållas ansvariga för korruptionsbrott

Direktivet ställer krav på att företag ska kunna hållas ansvariga för korruptionsbrott – en viktig förändring jämfört med dagens svenska lagstiftning. I Sverige kan företag i dagsläget inte dömas för korruptionsbrott, utan endast i vissa fall åläggas så kallad företagsbot. Med det nya direktivet kommer ansvaret för företag sannolikt behöva skärpas avsevärt.

Krav på höga sanktionsavgifter och möjligheter till andra påföljder mot företag

För fysiska personer införs minimistraff om tre till fem års fängelse för olika typer av korruptionsbrott.

För företag införs även betydande ekonomiska sanktioner. Maximibeloppet för sanktionsavgifter ska enligt direktivet vara minst fem procent av företagets globala årsomsättning, eller 40 miljoner euro, för de allvarligaste brotten. Övriga korruptionsbrott kan ge böter på minst tre procent av omsättningen eller 24 miljoner euro. Som jämförelse är den svenska företagsboten i dag i många fall begränsad till tio miljoner kronor.

Utöver böter kan även ytterligare påföljder påföras företag, däribland uteslutning från offentliga upphandlingar, indragen rätt till offentligt stöd, återkallade tillstånd – och i allvarliga fall till och med upplösning av verksamheten.

Samarbete med myndigheter och ett aktivt compliance-arbete kan ge strafflindring

Direktivet pekar ut vissa omständigheter som försvårande respektive förmildrande vid bedömningen av påföljd för korruptionsbrott. En viktig nyhet är att aktivt samarbete med myndigheter under en utredning, exempelvis genom att bidra med information som hjälper till att identifiera andra inblandade, uttryckligen ska kunna ge strafflindring.

Lika viktigt för företag är att välfungerande complianceprogram ska kunna vara en förmildrande omständighet vid straffmätningen. Ett strukturerat antikorruptionsarbete kan med andra ord göra skillnad vid påföljdsbedömningen om företaget anses ha gjort sig skyldigt till korruptionsbrott.

Setterwalls kommentarer – vad innebär detta för ert företag?

De nya reglerna om missbruk av offentlig ställning är ett välkommet steg för att täppa till tidigare luckor, men de är långt ifrån tillräckliga för att ge Sverige en korruptionslagstiftning i framkant. Ytterligare förändringar kommer att krävas för att den svenska lagstiftningen ska uppfylla det nya EU-direktivet, som ska vara implementerat senast den 1 juni 2028. Hur långt lagstiftaren går i denna modernisering återstår att se.

Det som står klart är dock att kraven på både myndigheter och företag att förebygga och hantera korruption kommer att öka. Företag som i dag saknar strukturerat arbete med korruptionsfrågor bör ta de nya reglerna som en signal att påbörja ett sådant arbete. Och för de företag som redan har riskanalyser och antikorruptionsprogram på plats är det nu läge att se över och vid behov stärka sina rutiner.

Om ditt företag behöver hjälp med att se över ert arbete och rutiner för att förebygga korruption i verksamheten är du varmt välkommen att kontakta oss.