EU-domstolen: ’Pay-for-delay’-överenskommelser är som utgångspunkt otillåtna

Competition Appeal Tribunal i Storbritannien begärde förhandsavgörande från EU-domstolen för att bl.a. få klarhet i om så kallade ’pay-for-delay’-överenskommelser (dvs. när generikabolag kommer överens med en originaltillverkare att under en avtalad period avstå från att inträda på marknaden med generiska läkemedel) redan till sitt syfte strider mot förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete (art. 101.1 FEUF). I sådana situationer krävs alltså inte att konkurrensbegränsande effekter påvisas.

EU-domstolen konstaterar att den omständighet att ett sÃ¥dant avtal är förenat med värdeöverföringar (sÃ¥väl monetära som icke-monetära) inte utgör ett tillräckligt skäl för att avtalet ska anses utgöra en syftesöverträdelse av konkurrensreglerna. Avtalet ska dock anses utgöra en syftesöverträdelse om det av samtliga omständigheter framgÃ¥r att värdeöverföringarna kan förklaras enbart av det kommersiella intresse som parterna i avtalet har av att inte konkurrera med priser och prestationer. Endast om avtalet har bevisade konkurrensfrämjande verkningar som ger upphov till rimligt tvivel om huruvida avtalet är tillräckligt skadligt för konkurrensen kan avtalet vara tillÃ¥tet. 

Medskicket frÃ¥n domen bör vara att ’pay-for-delay’-överenskommelser som utgÃ¥ngspunkt är otillÃ¥tna och att bolag mÃ¥ste ha ordentligt pÃ¥ fötterna om ett sÃ¥dant avtal ska ingÃ¥s. 

Läs EU-domstolens pressmeddelandet här och domen i sin helhet här.