EU-kommissionen föreslår ny upphandlingslagstiftning

Den 9 september 2026 lade Europeiska kommissionen fram ett förslag till en ny upphandlingsförordning som, om förslaget antas, kommer att medföra omfattande förändringar av upphandlingsregleringen i EU och Sverige.

De tre EU-direktiven bakom LOU, LUF och LUK föreslås ersättas av en enda EU-förordning, som är direkt tillämplig och därmed kommer att gälla som nationell rätt i Sverige. Nedan redogörs kortfattat för ett urval av de viktigaste förändringarna.

Nya upphandlingsförfaranden

”Öppet förhandlat förfarande” och “dynamiskt förfarande” föreslås gälla som huvudförfaranden för alla typer av byggentreprenader, varor och tjänster. I det öppna förhandlade förfarandet får alla intresserade leverantörer lämna anbud och förhandling är tillåtet, medan det dynamiska förfarandet liknar ett dynamiskt inköpssystem, där inbjudan att lämna anbud sänds till deltagande leverantörer. Därutöver föreslås ett innovationsförfarande, för utveckling av innovativa lösningar på samhällsbehov, samt ett specialförfarande vid behov av direkttilldelning utan föregående konkurrensutsättning.

Ökat fokus på kvalitet vid tilldelning

Offentliga kontrakt ska som huvudregel tilldelas utifrån bästa förhållandet mellan pris och kvalitet. Som utgångspunkt ska kvalitetskriterier viktas till minst 30 procent av det totala utvärderingsresultatet. För arbetsintensiva kontrakt ska dock kvalitetskriterier viktas till minst 50 procent, och sociala hänsyn ska utgöra en betydande del av kvalitetsutvärderingen. Upphandlingar baserade enbart på lägsta pris kommer endast tillåtas om kvaliteten kan säkerställas genom kravspecifikation eller andra kontraktsvillkor. Renodlad prisutvärdering framställs därigenom snarare som ett undantag än ett alternativ som alltid kan tillämpas.

Begränsad möjlighet att använda underentreprenörer

Förslaget innehåller ett uttryckligt förbud mot att ett offentligt kontrakt läggs ut i sin helhet på underentreprenad, och mot att en underentreprenör i sin tur lägger vidare hela sin del av kontraktet. Leverantörer behöver därmed säkerställa att de själva utför en del av kontraktsarbetet.

Stärkt fokus på hållbarhet, säkerhet och försörjningsberedskap

Miljömässiga och sociala krav får en mer framträdande roll och kan avse exempelvis energieffektivitet, reparerbarhet, återvunnet innehåll, arbetsvillkor, tillgänglighet och mänskliga rättigheter i leveranskedjan. Även frågor om säkerhet och försörjningsberedskap får betydligt större genomslag. Leverantörer kan behöva redovisa ägarförhållanden, säkerhetsrutiner, geografiska beroenden, underleverantörer och motståndskraft i leveranskedjan.

Lägre trösklar för små och medelstora företag

Förslaget innehåller flera åtgärder som syftar till att underlätta deltagande för mindre och nyare företag. Krav på ekonomisk och teknisk kapacitet ska begränsas till vad som är nödvändigt och proportionerligt. Tidigare erfarenhet av offentliga kontrakt får som regel inte krävas och ett krav på årsomsättning får som huvudregel inte överstiga 50 procent av kontraktets uppskattade årliga värde.

Ändrade löptider för ramavtal

Ramavtal föreslås som huvudregel få ha en löptid om maximalt tre år om avtalet ingås med en leverantör respektive fem år om avtalet ingås med flera leverantörer. Detta ger uttryck för ett nytt synsätt jämfört med nuvarande reglering, där den maximala löptiden för ett ramavtal är beroende av tillämplig lag (fyra år vid upphandling enligt LOU, åtta år vid upphandling enligt LUF).

Europeisk preferens (“European preference”)

Upphandlande myndigheter och enheter får en möjlighet, men är som utgångspunkt inte skyldiga, att begränsa deltagandet i upphandlingar till leverantörer från EU eller länder som omfattas av EU:s internationella upphandlingsåtaganden. Förslaget ger även upphandlande myndigheter och enheter möjlighet att kräva att en viss andel varor eller tjänster har europeiskt eller annat godtagbart ursprung och tillåter att sådana anbud ges en fördel vid utvärderingen. Enligt förslaget ska kommissionen vidare ha befogenhet att genom delegerade akter göra europeisk preferens obligatorisk i specifika fall, och det erinras om att bestämmelserna kan bli tillämpliga genom sektorsspecifik lagstiftning.

Skärpta uteslutningsgrunder

Reglerna om uteslutning av leverantörer skärps. Bland annat begränsas leverantörers möjlighet till så kallad self-cleaning, där en leverantör visar att den vidtagit åtgärder för att undvika framtida överträdelser, till de fakultativa uteslutningsgrunderna.

Digitalt ekosystem, ”once–only”-principen

Förslaget inför ett elektroniskt system för leverantörsprövning (electronic eligibility service), där uppgifter om uteslutningsgrunder, urvalskriterier och ursprung verifieras automatiskt mot nationella databaser. Leverantörer ska i princip bara behöva lämna sina uppgifter en gång, oavsett hur många upphandlingar de deltar i. Systemet förväntas, om förslaget realiseras, minska administrationen avsevärt.

Setterwalls kommentarer

Förslaget innebär både nya möjligheter och, i vissa delar, skarpare krav på leverantörer till offentlig sektor. De nya förfarandena ger ökad flexibilitet och större utrymme för förhandling, samtidigt som säkerhet, kvalitets- och hållbarhetskrav får större genomslag. Även kraven på leverantörer vad gäller bland annat ägarstruktur, leveranskedjor och möjligheten att använda sig av så kallad self-cleaning skärps i vissa avseenden.

Förordningen föreslås träda i kraft 20 dagar efter publicering i EU:s officiella tidning och ska tillämpas efter en övergångsperiod om två år. I praktiken innebär detta att reglerna sannolikt inte kommer att gälla förrän omkring 2029–2030, förutsatt att förslaget antas i det fortsatta lagstiftningsförfarande som nu följer.

Setterwalls verksamhetsgrupp för offentlig upphandling har omfattande erfarenhet av att ge strategisk och juridisk rådgivning till såväl leverantörer som aktörer i beställarrollen. Tveka inte att ta kontakt om ni behöver hjälp med att se över hur de föreslagna reglerna kan komma att påverka er verksamhet.