Förändrade regler i EU:s utsläppshandelssystem från 2026 – är din verksamhet redo?

I en snabbt föränderlig omvärld med geopolitiska spänningar och ekonomisk osäkerhet har frågor kring förbättrad konkurrenskraft och försörjningstrygghet inom den Europeiska unionen kommit högt upp på agendan. I den så kallade Draghi-rapporten lyftes exempelvis behovet av att minska regelbördan för företag verksamma inom unionen för att främja investeringar och tillväxt.

Som ett första steg i denna riktning antog EU tidigare i år det så kallade Omnibuspaketet, vilket bland annat innehåller förslag på förenklingar och harmoniseringar av regelverk inom hållbarhetsområdet. Parallellt till detta präglas den amerikanska presidentadministrationens politik av avregleringar rörande klimat och hållbarhet vilket inte bara får betydelse inom USA men också globalt.

Trots den till synes globalt pågående lågkonjunkturen för klimat- och hållbarhetsarbetet står EU fast vid sina höga ambitioner att minska koldioxidutsläppen inom unionen. För verksamheter som omfattas av EU:s system för utsläppshandel införs en rad nya och mer omfattande regler från den 1 januari 2026. Är din verksamhet förberedd på omställningen?

Hur EU:s system för handel med utsläppsrätter fungerar

EU har som mål att göra unionen koldioxidneutral senast 2050. För att nå detta ambitiösa mål, och i linje med åtagandena i Parisavtalet, har ett omfattande åtgärdspaket tagits fram där bland annat den gröna given och Fit for 55-paketet ingår. En central del i åtgärdspaketet för att minska utsläppen är EU:s system för handel med utsläppsrätter vilket fungerar som ett styrmedel för de aktörer som omfattas av systemet.

EU:s system för utsläppshandel, ofta kallat EU ETS (EU:s Emission Trading System), infördes 2005 och har som syfte att successivt minska utsläppen av växthusgaser inom EU genom en ekonomisk incitamentsstruktur som ska uppmuntra verksamhetsutövare att minska sina utsläpp.

Systemet bygger på två grundprinciper: ett utsläppstak och handel med utsläppsrätter. EU har bestämt en högsta tillåtna nivå för växthusgasutsläpp, ett utsläppstak, som sänks över tid för att minska de totala utsläppen. Inom utsläppstaket fördelas ett begränsat antal utsläppsrätter ut till företag, där varje rättighet ger rätt att släppa ut en viss mängd koldioxid. Företag som lyckas minska sina utsläpp kan sälja sina överskottsrätter, medan andra företag som har högre utsläpp än vad de har utsläppsrätter för måste köpa ytterligare utsläppsrätter. Denna mekanism ska göra det ekonomiskt fördelaktigt att investera i renare teknik och effektivare processer eftersom minskade utsläpp kan ge både lägre kostnader och intäkter från försäljning av utsläppsrätter. Varje år sänks utsläppstaket och antalet utsläppsrätter. Systemet styr på så sätt företagen mot mer hållbara lösningar samtidigt som de totala utsläppen inom taket successivt minskar.

EU ETS 1 och ETS 2 – Utsläppshandelssystem för energiintensiva industrier, elproduktions- och bränslesektorn

Det ursprungliga systemet, kallat EU ETS 1 (ETS 1), omfattar utsläpp från tillverkande industrier, anläggningar som producerar el och värme och flygoperatörer samt sedan 2024 även rederier vilka för närvarande är under succesiv infasning. Alla verksamhetsutövare som ingår i ETS 1 måste ha tillstånd till utsläpp av växthusgaser. Vidare innebär systemet att företag tilldelas vissa gratis utsläppsrätter. Om företagets utsläpp överstiger de tilldelade utsläppsrätterna måste fler rätter köpas, vilket sker till marknadspris.

Som komplement till ETS 1 har EU i april 2023 antagit ett nytt utsläppshandelssystem, EU ETS 2 (ETS 2). ETS 2 är ett eget handelssystem, skilt från ETS 1, med egna utsläppstak och utsläppsrätter. ETS 2 tillämpas på aktörer som tillgängliggör visst bränsle för konsumtion som används för förbränning i vissa utvalda sektorer, bland annat inom byggnads- och vägtransportsektorerna. Till skillnad från ETS 1 är ETS 2 alltså ett uppströmssystem som tar sikte på de aktörer som tillgängliggör bränslet på marknaden, det vill säga framför allt producenter, distributörer och importörer, och inte användarna av bränslet.

Handeln med utsläppsrätter inom ETS 2 inleds 2027 men sedan den 1 januari 2025 gäller krav på tillstånd, övervakning och rapportering avseende utsläppen av växthusgaser för aktörer som omfattas av ETS 2. En viktig skillnad från ETS 1 är att inga utsläppsrätter tilldelas gratis i ETS 2, utan samtliga utsläppsrätter måste initialt förvärvas genom auktionering.

CBAM – Gränsjusteringsmekanismen för koldioxidutsläpp utanför EU

Ett ytterligare tillskott i EU:s åtgärdspaket för att sänka koldioxidutsläppen är regelverket CBAM (Carbon Border Adjustment Mechanism). CBAM innebär något förenklat att aktörer som importerar vissa varor med högt koldioxidavtryck från länder utanför EU får betala en koldioxidskatt. Systemet syftar till att skapa likvärdiga priser på utsläpp av växthusgaser för varor producerade inom EU och importerade varor.

CBAM införs i två steg. Det första steget, övergångsfasen, inleddes den 1 oktober 2023 och gäller till den 31 december 2025. CBAM består för tillfället endast av en rapporteringsplikt för de verksamheter som omfattas av regelverket. Rapporteringsplikten innebär att importörer är skyldiga att kvartalsvis rapportera inbäddade utsläpp i varor som importerats under det föregående kvartalet av kalenderåret. Den sista rapporten ska lämnas in senast den 31 januari 2026 för varor som importerats under det fjärde kvartalet 2025. Det andra steget i infasningen av CBAM inleds den 1 januari 2026.

Ett urval av betydelsefulla regler som börjar gälla från den 1 januari 2026

ETS 1

• Från och med januari 2026 ska fördelningen av utsläppsrätter som sker genom s.k. fri tilldelning (gratis utsläppsrätter) börja fasas ut för de sektorer som omfattas av CBAM. Aktörer som importerar CBAM-varor kommer därmed att behöva betala CBAM-certifikat för importen.
• 95 %-regeln införs. Regeln innebär att en anläggning ska exkluderas från ETS 1 om dess genomsnittliga växthusgasutsläpp under 2019–2023 till mer än 95 % härstammar från förbränning av biomassa. Kravet sänks därmed från 100 % till 95 %.

ETS 2

• Verksamheter som exkluderas från ETS 1 efter 2025, exempelvis till följd av 95 %-regeln, kan komma att bli tillståndspliktiga enligt ETS 2. Detta innebär att verksamheter som träffas av ETS 2 behöver inneha tillstånd och betala utsläppsrätter för utsläppen som kopplas till bränsleanvändningen. En sådan verksamhetsutövare måste ha ett godkänt tillstånd inom ETS 2 innan den 1 januari 2026 för att få fortsätta bedriva sin bränsleverksamhet. Ansökan ska ges in senast den 31 augusti 2025.

CBAM

• Det andra steget av infasningen av CBAM inleds. Detta innebär att aktörer som importerar järn, stål, cement, aluminium, el, gödselmedel eller vätgas måste ha ansökt om och beviljats status som CBAM-deklarant för att få fortsätta importera CBAM-varor samt skaffa avgiftsbelagda utsläppscertifikat för utsläppen som uppkommit vid produktion i ursprungslandet.

Vi bevakar fortsatta förändringar av regelverken för utsläppshandel och diskuterar gärna frågor kring detta som berör er verksamhet.

Vänligen notera att innehållet i artikeln endast är av informativ karaktär och inte utgör juridisk rådgivning som kan användas i ett enskilt ärende.