HD-avgörandet ”CashCom” öppnar dörren för att framställa krav mot ”shadow directors”

I ett rykande färskt avgörande har Högsta domstolen förtydligat att aktiebolagslagens bestämmelser om personligt betalningsansvar för styrelseledamöter kan tillämpas även på faktiska företrädare som i realiteten utövar bestämmande inflytande i ett bolag.

Domen får intressanta konsekvenser i situationer med s.k. shadow directors. En av följderna är att borgenärer med anspråk mot företag i konkurs eventuellt kan rikta sina betalningsanspråk mot fler parter än vad som tidigare bedömdes vara fallet.

Aktiebolagslagen reglerar hur styrningen av aktiebolag ska gå till. Detta görs genom att ange vilka bolagsorgan som ska finnas, vilka uppgifter dessa ska ha och vilket ansvar som är kopplat till de olika rollerna. Av denna grundläggande struktur följer att aktiebolag ska ha en styrelse med en eller flera ledamöter och att styrelsen svarar för vissa uppgifter. Styrelseledamöter och verkställande direktör kan bli skyldiga att ersätta bolaget, aktieägare och andra för skada som de orsakar i sin roll. Bolagsstyrningen är således organiserad så att ett visst ansvar är kopplat till varje bolagsorgans företrädare.

Det förekommer situationer då företrädare för aktiebolag väljer att arrangera styrningen av bolaget på andra sätt än som avsetts i aktiebolagslagen. Ett sådant sätt är att istället för eller vid sidan av aktiebolagets legala ställföreträdare (styrelsen och den verkställande direktören) ge andra fysiska personer faktiskt ansvar för bolagets organisation och förvaltning. Detta har tidvis blivit till nackdel för borgenärer när bolag försatts i konkurs och styrelsen samt den verkställande direktören saknat likviditet.

Enligt aktiebolagslagen ska aktiebolag vid tecken på kapitalbrist vidta vissa åtgärder i syfte att klarlägga om bolaget bör försättas i likvidation. En sådan åtgärd är att upprätta och låta bolagets revisor granska en kontrollbalansräkning. Om styrelsen underlåter att vidta de åtgärder som åligger den kan personligt betalningsansvar aktualiseras för styrelsen enligt 25 kap. 18 § första stycket aktiebolagslagen. Syftet med regeln är att skydda bolagets borgenärer.

Utöver betalningsansvaret för styrelseledamöter enligt 18 § första stycket kan personligt betalningsansvar enligt andra stycket inträda för den som handlar på bolagets vägnar med vetskap om styrelsens underlåtenhet. Betalningsansvaret enligt andra stycket är dock snävare än ansvaret enligt första stycket. Det har tidigare varit oklart om ansvaret enligt första stycket kunnat utökas till att omfatta andra personer än styrelseledamöter, trots att stycket enligt lagtexten enbart omfattar styrelseledamöter. Denna oklarhet har Högsta domstolen nu undanröjt.

I ”CashCom” motiverar Högsta domstolen utifrån en ändamålstolkning av lagen att det inte går att undkomma det personliga betalningsansvaret enligt 25 kap. 18 § första stycket aktiebolagslagen enbart på den grunden att man inte är styrelseledamot. Personer som i praktiken utövar ett bestämmande inflytande över ett bolags verksamhet, det vill säga ”faktiska företrädare” (på engelska ibland kallade shadow directors), kan därför åläggas personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser enligt 25 kap. 18 § första stycket aktiebolagslagen. Ett exempel på en sådan förpliktelse är personligt ansvar för bolagets ekonomiska förpliktelser som uppkommer under den period då bolagets styrelse underlåtit att upprätta kontrollbalansräkning vid kapitalbrist.

Domen är ett välkommet klargörande av en praktiskt betydelsefull situation och är av intresse inte minst för borgenärer med anspråk mot företag i konkurs. Det är vidare möjligt att avgörandet kommer att få betydelse även för tolkningen av andra ansvarsbestämmelser i aktiebolagslagen.

Setterwalls bevakar rättsutvecklingen löpande och ni är välkomna att kontakta oss för vidare information om domen.