Implementering av Pillar II – En ny tilläggsskatt för företag i stora koncerner

Den 1 januari 2024 föreslås en ny lag om tilläggsskatt träda i kraft. Den nya lagen, som bygger på Pillar II och är resultatet av ett samarbete inom ramen för OECD, avser motverka att stora koncerner uppnår fördelar med förflyttning av vinster till jurisdiktioner med låg, eller ingen, inkomstbeskattning genom att en särskild tilläggsskatt tas ut. I denna artikel beskrivs övergripande för bakgrunden, implementeringen och vad den nya tilläggsskattelagen innebär.

Bakgrund

OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development) har sedan 2013 arbetat med att motverka åtgärder för skatteundandraganden, vanligen förkortat BEPS (Base Erosion and Profit Shifting). BEPS är ett samlingsbegrepp för skatteplaneringsstrategier som används av multinationella koncerner för att förflytta vinster till jurisdiktioner med låg eller ingen beskattning.

För att motverka skatteundandraganden och säkerställa att multinationella koncerner betalar en skälig skatt, oavsett var de är verksamma, har drygt 140 jurisdiktioner samarbetat inom ramen för Inclusive Framework för att implementera regelverket Pillar II, vilket nu ligger till grund för den lag om tilläggsskatt som föreslås träda i kraft.

Den svenska implementeringen av regelverket

Den 26 oktober 2023 överlämnade regeringen proposition 2023/24:32 till riksdagen med förslag till en lag om tilläggsskatt, den s.k. tilläggsskattelagen. Den svenska implementeringen av reglerna bygger på ett EU-direktiv, det så kallade minimibeskattningsdirektivet, vilket i sin tur bygger på OECD:s modellregler i Pillar II. Skälet till att EU-kommissionen valt att anta ett direktiv för implementering av reglerna är för att förhindra fragmentering av den inre marknaden med hänsyn till att modellreglernas omfattning, detaljrikedom och tekniska aspekter. Detta då de olika medlemsstaternas ekonomier är nära integrerade vilket kräver att modellreglerna implementeras på ett konsekvent och samordnat sätt.

I propositionen föreslås att lagen ska träda i kraft den 1 januari 2024 och föreslås tillämpas första gången för beskattningsår som börjar närmast efter den 31 december 2023.

Vad innebär de nya reglerna

Tilläggsskattelagen ska tillämpas när en svensk koncernenhet, med vilket som utgångspunkt avses en juridisk person eller är ett fast driftsställe till en huvudenhet, ingår i en koncern som har en årlig intäkt om minst 750 miljoner euro under minst två av de fyra räkenskapsår som föregår det aktuella räkenskapsåret. En enhet ska anses ha sin hemvist i den stat där skattskyldighet för bolagsskatt föreligger.

Den som omfattas av regleringen kommer också att ha en skyldighet att lämna en tilläggsskatterapport, vilken kommer att ligga till grund för bedömningen av om en koncern uppfyller kraven om minimibeskattning och, i förekommande fall, beslut om tilläggsskatt. För det fall en koncernenhet är skattskyldig för ett tilläggsskattebelopp eller kompletterande tilläggsskatt ska koncernenheten också lämna en särskild tilläggsskattedeklaration.

Beräkningen av tilläggsskatten görs enligt en särskild formel. Beräkningen är komplex och innehåller ett flertal olika parametrar, men beräkningen av tilläggsskattebeloppet kan översiktligt beskrivas, enligt följande:

• En koncernenhets effektiva skatt beräknas genom att dividera den justerade skattekostnaden med det justerade resultatet.
• Minimiskatten om 15 procent minskas med den framräknade effektiva skatten. För det fall koncernenhetens effektiva skatt är lägre än minimiskatten utgör skillnaden procentsatsen för tilläggsskatt.
• Tilläggsskattebeloppet, det vill säga det belopp som koncernenheten ska betala, beräknas genom att procentsatsen för tilläggsskatt multipliceras med den överskjutande vinsten.

I tilläggsskattelagen finns ett flertal bestämmelser för hur de olika beloppen vilka ska ingå i beräkningen av tilläggsskattebeloppet ska bestämmas.

Tilläggsskattelagen reglerar också skattskyldigheten för tilläggsskattebeloppet. Utgångspunkten är att nationell tilläggsskatt ska utgå, varvid den svenska koncernenhet som anses vara lågbeskattad är skattskyldig för hela tilläggsskattebeloppet som beräknats och fördelats på enheten.

Om inte den nationella tilläggsskatten leder till att samtliga tilläggsskattebelopp i koncernen tas ut i sin helhet ska i stället huvudregeln för tilläggsskatt tillämpas, varvid som utgångspunkt ett moderföretag, som har ett direkt eller indirekt ägarintresse i en lågbeskattad koncernenhet är skattskyldig för sin andel av koncernenhetens tilläggsskattebelopp. Bestämmelsen motsvarar den så kallade Income Inclusion Rule i OECD:s modellregler och avsikten är att tilläggsskattebeloppet ska tas ut så högt upp som möjligt i en koncernstruktur. För det fall inte heller tilläggsskattebeloppet i sin helhet kan tas ut enligt huvudregeln ska den så kallade kompletteringsregeln för tilläggsskatt tillämpas. I dessa fall kan svenska koncernenheter bli skattskyldiga för kompletterande tilläggsskatt. Bestämmelsen om kompletterande tilläggsskatt motsvarar den så kallade Undertaxed Payment Rule i OECD:s modellregler.

Avslutningsvis återfinns i tilläggsskattelagen också så kallade safe harbour-regler. Reglerna innebär att tilläggsskattebeloppet för en stat ska anses vara noll kronor ifall;

• Koncernenheternas intäkter i staten är lägre än 10 miljoner euro och deras totala vinst före inkomstskatt är lägre än en miljon euro enligt en särskild land-för-land-rapport som lämnas av koncernen,
• Koncernenheternas effektiva skatt i en stat är lika med eller högre än en särskilt fastställd procentsats (för beskattningsår som börjar 2024 är den fastställda procentsatsen 15 procent men kommer att öka på årsbasis), eller
• Vinsten inte överstiger ett särskilt substansbelopp.

Viktigt att notera att dessa safe harbour-regler är tillfälliga och det föreslås att införandet av permanenta safe harbour-regler avvaktas till det att det internationella arbetet är avslutat.

Setterwalls kommentar

De nya reglerna innebär sammanfattningsvis att svenska koncernenheter som ingår i en koncern med en årlig intäkt om mint 750 miljoner euro ska tilläggsbeskattas för det fall den betalda skatten understiger minimiskatten om 15 procent. Enligt propositionen bedöms skatteintäkterna öka med en halv miljard kronor från och med 2024.

Reglerna kommer att ställa höga krav på både de koncerner som omfattas av reglerna och på Skatteverket. Tilläggsskattelagen är resultatet av ett forcerat lagstiftningsarbete med hänsyn till att OECD publicerade ett ”implementations-paket” först i december 2022, ungefär samtidigt som EU-kommissionen antog minimibeskattningsdirektivet. Detta har föranlett viss kritik mot lagstiftningsprocessen.

Förslaget ligger nu hos riksdagen för beredning och om inget oförutsett inträffar avser riksdagen att besluta om antagande av tilläggsskattelagen den 13 december 2023.

Innehållet är en allmän redogörelse av informativ karaktär och är inte juridisk rådgivning att lägga till grund för bedömningen av ett enskilt ärende.