artikel | 02 jun 2020

Kan lagen om företagshemligheter skydda ditt bolag när en tidigare anställd blir din konkurrent?

Responsive image

Det beror på. En förutsättning för att lagen om företagshemligheter ska kunna skydda ditt bolag är att ni har rutiner för hur företagskritisk information hanteras – internt och externt.  Detta framgår av en nyligen meddelad dom från Arbetsdomstolen (Dom nr 18/20). Målet gällde bl.a. frågan om en tidigare anställd till sin nya arbetsgivare utnyttjat eller röjt företagshemlig information tillhörande den tidigare arbetsgivaren såvitt avsåg dels utformningen av en uppfinning, som patentsökts, dels vidareutvecklingen av uppfinningen. Setterwalls Sara Söderling kommentarer domen nedan och ger konkreta råd för vilka enkla men nödvändiga åtgärder bolag bör vidta för att skydda företagskritisk information.

Vad är en företagshemlighet?
Information om ett bolags affärs- eller driftförhållanden kan utgöra företagshemligheter förutsatt att (1) informationen varken är allmänt känd eller lättillgänglig för den som normalt har tillgång till den; (2) bolaget vidtar rimliga åtgärder för att hemlighålla den och (3) röjandet av information är ägnat att medföra skada i konkurrenshänseende för bolaget. En anställd kan bli skadeståndsskyldig gentemot en tidigare arbetsgivare om den anställde av oaktsamhet utnyttjar eller röjer en företagshemlighet; för det fall det är en tidigare anställd krävs att det föreligger synnerliga skäl för skadeståndsskyldighet.

Vad gällde målet?
Bakgrunden till målet är att C-Rad ansökt om patent i bl.a. USA den 14 september 2013 avseende X-Ray Detector inom området avancerad strålterapi. K.M och G.N uppgavs vara uppfinnare. Patentet blev publikt den 5 mars 2015. K.M var anställd hos C-Rad fram till och med den 29 september 2014. I september 2014 startade K.M tillsammans med andra bolaget Beamocular AB. Beamocular AB ansökte den 2 mars 2015 om patent i bl.a. USA avseende uppfinningen IRDD; även den var inom området avancerad strålterapi. K.M och M.A uppgavs vara uppfinnare. Parallellt med det här målet pågår en tvist mellan parterna vid Patent- och marknadsöverdomstolen (mål nr PMT 9182-19) gällande bättre rätt till den eller de uppfinningar som omfattas av patentansökningar för IRDD. 

Arbetsdomstolens dom baseras på den nu upphävda lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter. Sedan den 1 juli 2018 gäller istället lagen (2018:558) om företagshemligheter. Den nya lagen ställer visserligen ytterligare högre krav på att företag talar om för anställda vad företagen håller hemligt men slutsatserna i domen är alltjämt relevanta. 

Arbetsdomstolens slutsatser
I målet tog Arbetsdomstolen ställning till: (i) i vilken omfattning som utformningen av X-Ray Detector och information hos C-Rad om vidareutveckling av X-Ray Detector utgjorde företagshemlig information, (ii) om K.M. utnyttjat eller röjt C-Rads företagshemligheter, (iii) om det förelegat synnerliga skäl för skadeståndsskyldighet samt (iv) skadeståndets storlek.

i) Beträffande i vilken omfattning som utformningen av X-Ray Detector utgjorde företagshemlig information uttalar Arbetsdomstolen att information i en ännu inte offentliggjord patentansökan normalt sett utgör en företagshemlighet. En avgörande fråga i målet blev i vilken omfattning som X-Ray hållit ansökan hemlig fram till dess att den offentliggjordes. Att X-Rays anställningsavtal innehöll sedvanliga åtaganden för anställda att inte avslöja konfidentiell information ansågs inte ge stöd för att patentansökan skulle hållas hemlig eftersom det inte framgick av åtagandet vilken information som var hemlig. Istället blev det avgörande i vilken mån uppfinningen kunde anses ha röjts genom en presentation som bolaget hållit för en presumtiv kund. Av utredningen framgick att delar av uppfinningen hade röjts och därmed utgjorde bara delar av patentansökan företagshemlig information. Avseende i vilken omfattning som vidareutvecklingen av X-Ray Detector utgjorde företagshemlig information utgick man ifrån de tre särdrag som parterna var överens om skilde IRDD från X-Ray Detector. I den delen uttryckte Arbetsdomstolen att kravet på att information ska ha anknytning till näringsidkarens rörelse för att kunna utgöra en företagshemlighet är relativt lågt samt att det inte heller finns något nyhetskrav. Utgångspunkten för Arbetsdomstolens bedömning var att information som behandlas i C-Rads forsknings – och utvecklingsarbete för samma syfte som de aktuella särdragen måste anses tillhöra C-Rad och sådan information måste också antas vara hemlig. Att C-Rad valt att förkasta viss information som ointressant menade Arbetsdomstolen inte innebar att röjandet av sådan information inte kunde medföra skada i konkurrenshänseende. Mot denna bakgrund kom Arbetsdomstolen sammanfattningsvis fram till att C-Rad förmått visa att två av de tre särdragen utgjorde företagshemlig information tillhörande C-Rad.

ii) Vad gäller frågan om K.M. utnyttjat eller röjt C-Rads företagshemligheter konstaterar Arbetsdomstolen inledningsvis att det fanns ett flertal likheter mellan X-Ray Detector och IRDD. Man ansåg också att det framstod som osannolikt att K.M. och/eller M.A hade kunnat ta fram en i många avseende identisk produkt utan att ha tillgång till informationen i X-Ray Detector, särskilt med beaktande av den korta tid som M.A. uppgett sig ha haft för att skriva ansökan. Vidare så hade varken K.M eller M.A kunnat förklara vilka utgångspunkterna hade varit för upprättandet av patentansökan för IRDD och sammanfattningsvis kom Arbetsdomstolen fram till att C-Rad förmått visa att K.M. utnyttjat eller röjt C-Rads företagshemligheter avseende X-Ray Detector. Beträffande vidareutvecklingen av X-Ray Detector och de aktuella särdragen hos IRDD kom dock Arbetsdomstolen fram till att den bevisning som lagts fram till stöd för att M.A varit ensam uppfinnare av de aktuella särdragen ansågs ha sådant värde att det inte kunde anses styrkt att K.M. utnyttjat och/eller röjt den företagshemliga informationen beträffande vidareutvecklingen av X-Ray Detector.

iii) Avseende frågan om huruvida det förelegat synnerliga skäl för skadeståndsskyldighet konstaterar Arbetsdomstolen att en anställd fritt kan utnyttja erfarenhet, yrkesskicklighet och kunnande som hon eller han förvärvat under anställningen även om den kunskapen delvis omfattar företagshemligheter. Den här principen har också tydliggjorts i den ”nya” lagen om företagshemligheter från 2018. För att en anställd ska bli skadeståndsskyldig för händelser som ägt rum efter anställningens upphörande krävs det därför synnerliga skäl. I det här fallet fann Arbetsdomstolen att den företagshemliga informationen använts för att kunna ta fram och patentsöka en ny uppfinning innan X-Ray Detector blev publikt vilket i sin tur ökat möjligheterna att få patentet för IRDD beviljat. Slutsatsen blev därför att det förelåg synnerliga skäl.

iv) Vad gäller skadestånd så hade C-Rad yrkat SEK 750 000 i allmänt skadestånd. I sin bedömning tog Arbetsdomstolen hänsyn till att C-Rad gjort betydande investeringar i det projekt som ledde fram till X-Ray Detector samt att man haft ett starkt intresse att hålla, i vart fall vissa delar av patentansökan, hemlig till dess att ansökan offentliggjordes. Samtidigt har det varit möjligt för andra att vidareutveckla X-Ray Detector efter det att ansökan blivit publik och vid en samlad bedömning kommer Arbetsdomstolen fram till att ett belopp om SEK 200 000 är skäligt.

Vilka konkreta åtgärder bör man vidta?
Målet belyser vikten av att man som bolag vidtar aktiva åtgärder för att skydda företagskritisk information. Särskilt i en tid som denna när vi ser flertalet uppsägningar med ökad risk för att tidigare anställda blir konkurrenter. Som första steg rekommenderar vi att man gör en inventering av vilken information som man behandlar inom företaget för att identifiera vad man själv anser utgör företagshemlig information. Nästa steg är att säkerställa att man faktiskt hanterar sådan information på rätt sätt dvs. att man begränsar spridningen och att man informerar berörda parter om att informationen är att betrakta som hemlig. För det fall information t.ex. måste spridas till en potentiell kund är det lämpligt att ingå ett särskilt sekretessavtal.

Oberoende av om röjande/utnyttjande av företagshemligheter görs innan eller efter en anställnings upphörande har anställda i de flesta fall vidtagit någon typ av förberedande åtgärd som i sig kan vara i strid med lagen om företagshemligheter. Ett praktiskt problem är dock att det ofta är svårt att veta vad en anställd faktiskt har gjort och många gånger kan GDPR:s skydd för den personliga integriteten uppställa hinder mot att föra bevisning om detta. Ett bolags möjligheter att kontrollera hur en anställd t.ex. använt sin jobbdator är nämligen delvis beroende av vilken information man tidigare lämnat om hur denna får användas. Detta görs lämpligast vid ingåendet av anställningen eller på annat sätt genom en intern privacy policy etc. Som bolag kan det därför finnas all anledning att se över befintliga anställningsavtal, rutiner och policys. Detta är särskilt relevant för ett bolags nyckelpersoner och för dem kan det även vara relevant med en konkurrensklausul i anställningsavtalet. 

Sammanfattningsvis, lagen om företagshemligheter kan skydda ditt bolag om en tidigare anställd blir din konkurrent. Detta förutsätter att du identifierar företagskritisk information och säkerställer att ni har rutiner för hur ni hanterar sådan information. Vi på Setterwalls har lång erfarenhet av frågor i gränslandet mellan immaterialrätt, arbetsrätt och GDPR och vi bistår gärna med rådgivning kring hur ni kan förbättra era rutiner för hanteringen av företagskritisk information och kring hur ni bör agera om ni misstänker att en (tidigare) anställd obehörigen utnyttjar sådan information.

Vill du komma i kontakt med oss?

Fyll i formuläret samt vilket kontor du vill bli kontaktad av, så hör vi av oss inom kort.