artikel / 22 jan 2019

Läkemedelsföretags ansvar för anställdas användning av sociala medier

Responsive image

Användningen av sociala medier har ökat snabbt. För många företag är sociala medier viktiga marknadsföringskanaler, vilket innebär att det uppkommer nya frågeställningar om hur dessa kanaler får och bör användas. Nyligen har NBL (Nämnden för Bedömning av Läkemedelsinformation) tagit ställning i en fråga som gällde ett läkemedelsbolags ansvar för en anställds publicering på LinkedIn, dnr 1058/18. Läs här vad Helena Nilsson skriver i ämnet.

I fallet i fråga hade en anställd på ett läkemedelsföretag på sitt privata LinkedIn-konto publicerat att bolaget ”just received EU approval for a new migraine treatment!” tillsammans med en länk till företagets pressmeddelande.

Det är inte tillåtet att marknadsföra receptbelagda läkemedel till allmänheten. De frågor som NBL hade att ta ställning till var om detta ansågs vara marknadsföring till allmänheten och i så fall om företaget kunde hållas ansvarigt för vad den anställde publicerat.

NBL konstaterade att eftersom innehållet i publiceringen uteslutande handlar om bolagets läkemedel och att den är tydligt fokuserad på att framhäva bolagets framsteg genom godkännandet av det nya läkemedlet, ansågs informationen ha ett kommersiellt syfte. NBL konstaterade att pressmeddelanden vanligtvis sänds till journalister och massmedia, som normalt inte utgör målgrupp för kommersiell läkemedelsinformation. Förutsatt att pressmeddelanden innehåller uppgifter inom ramen för en nyhetsförmedling, utgör de då inte marknadsföring utan tillåten information. Förhållandet blir dock annorlunda när pressmeddelandet – genom länken på LinkedIn – spridits utanför den normala kretsen av mottagare (journalister och massmedia). Inlägget ansågs då utgöra marknadsföring gentemot allmänheten.

Frågan var då om företaget ansvarade för inlägg på anställds privata LinkedIn-konto. NBL kom här fram till att läkemedelsföretag ansvarar för sådana informationsåtgärder i strid med Läkemedelsbranschens etiska regelverk, LER, som den anställda vidtar i tjänsten. Vad som räknas som att åtgärden vidtagits i tjänsten måste bedömas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. NBL anförde att den aktuella informationen inte var ett inlägg av enbart privat natur utan rörde företagets angelägenheter. Därmed ansågs företaget vara avsändare av informationen.
Av avgörandet kan alltså slutsatsen dras att läkemedelsbolag kan bli ansvariga för anställdas publicering på privata sociala medie-konto, om publiceringen rör bolaget. Härtill kommer att regelverken utvecklas. Därför bör företagen löpande utbilda sina anställda i de etiska regelverken.

Kontakt:

Verksamhetsområde:

Life Sciences

Vill du komma i kontakt med oss?

Fyll i formuläret samt vilket kontor du vill bli kontaktad av, så hör vi av oss inom kort.