LKAB-avgörandet står sig i Mark- och miljööverdomstolen – Vad är viktigt att tänka på i samrådsprocessen?

I en artikel publicerad hösten 2021 sammanfattade Setterwalls Malin Wikström och Linnéa Kallhed skälen till Mark- och miljödomstolen vid Umeå tingsrätts beslut att avvisa Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolags (”LKAB”) tillståndsansökan till bl.a. utökad produktion av järnmalm i Kiruna. LKAB har därefter överklagat beslutet till Mark- och miljööverdomstolen (”MÖD”), som den 16 juni 2022 (mål nr M 12652-21) beslutade att avslå överklagandet. Som en uppföljning till den tidigare artikeln följer nedan några korta reflektioner avseende MÖD:s beslut.

MÖD gör inte någon annan bedömning än mark- och miljödomstolen vad avser frågan om LKAB genomfört ett enligt miljöbalken godkänt samråd, dvs. MÖD anser att samrådet är behäftat med väsentliga brister.

Några viktiga punkter att ta med sig från MÖD:s beslut är följande.

• Informationen som förmedlas genom samrådet bör konkretisera vilka typer av störningar som kan uppstå till följd av verksamheten.
• En ändamålsenlig bedömning av vilka enskilda som kan antas bli särskilt berörda av den planerade verksamheten kan göras med utgångspunkt i huruvida den enskilde riskerar att utsättas för en störning som når en viss allvarlighetsgrad.
• Särskilt berörda bör i första hand få information genom direktutskick/-kontakt snarare än via t.ex. tidningsannonser.
• Det ska av informationen stå klart att det är fråga om ett samråd enligt miljöbalken, inom vilket den enskilde ges tillfälle att lämna synpunkter, samt hur och varför den enskilde bedömts vara särskilt berörd.
• Omständigheten att verksamheten är väl känd på orten medför inte att sökanden kan göra avsteg från de krav som ställs på genomförandet av samråd enligt miljöbalken.

MÖD bedömer, i likhet med mark- och miljödomstolen, att bristerna i LKAB:s genomförande av samrådet inte kan avhjälpas i efterhand inom ramen för den pågående tillståndsprocessen.

Sammanfattningsvis kan det konstateras att samrådet inte enbart ska betraktas som ett sätt att informera om en planerad verksamhet utan en dialog utifrån vilken sökanden i ett tidigt skede av tillståndsprocessen bl.a. ges möjlighet att ta del av synpunkter för att kunna anpassa verksamheten och på så vis minska eventuell negativ påverkan på omgivningen. Det är därför av stor vikt att sökanden inför samrådet vidtar utredningsåtgärder för att kunna bedöma, och i slutändan avgränsa, samrådskretsen utifrån de omständigheter som framstår som lämpliga i det enskilda fallet.