artikel | 13 jun 2023

Nya regler om IKN?

Responsive image

Energimarknadsinspektionen (Ei) fick i regleringsbrevet för 2021 i uppdrag av regeringen att analysera det svenska regelverket när det gäller undantag från kravet på nätkoncession enligt 2 kap. 1 § ellagen. Ei skulle vid genomförandet av uppdraget också ta särskild hänsyn till artikel 38 i elmarknadsdirektivet 2019/944 avseende slutna distributionssystem. Ei redovisade sitt uppdrag i december 2022. Ei föreslår i sin rapport ett antal ändringar av ellagen och den så kallade IKN-förordningen för icke-koncessionspliktiga nät som kan få betydelse för såväl produktion som lagring av el.

Ei:s rapport skickades i april 2023 ut på remiss och sista dag att svara på denna är 25 augusti 2023. Setterwalls kommenterar här förslagen som avser ändringar av IKN-förordningen.

Föreslagna ändringar i IKN-förordningen

Enligt 2 kap. 1 § ellagen får en elektrisk starkströmsledning inte byggas eller användas utan tillstånd (nätkoncession). Det krävs således nätkoncession för att bygga en starkströmsledning och nätkoncessionen innebär en rätt för innehavaren att bygga och nyttja ledningen. I IKN-förordningen (förordning (2007:215) om undantag från kravet på nätkoncession enligt ellagen (1997:857)) har regeringen meddelat föreskrifter om generella undantag från koncessionskravet.

Huvudregeln är således att elektriska starkströmsledningar är koncessionspliktiga, om inte någon av undantagsbestämmelserna är tillämpliga.

Ökade möjligheter till överföring för annans räkning

Enligt 2 § IKN-förordningen avses med internt nät en eller flera starkströmsledningar som innehavaren använder för överföring av el för egen räkning. Huvudregeln är således att överföring för annans räkning inte får ske på ett icke koncessionspliktigt nät. Det finns dock flera undantag från denna huvudregel vilket innebär att det under särskilt angivna förutsättningar är tillåtet att överföra el för annans räkning. I samtliga undantag från huvudregeln krävs beaktansvärda skäl för att överföring av el för annans räkning ska få ske och i några av dessa undantag krävs även att nätet i sin helhet ursprungligen har använts för överföring av el uteslutande för egen räkning.

I dag är kravet således att ett internt nät i sin helhet ursprungligen ska ha använts för överföring av el uteslutande för egen räkning inom områdena för industrianläggningar, flygplatser, jordbruksverksamheter och fritidsverksamheter. Ei föreslår i sin rapport att kravet på att nätet i sin helhet ursprungligen har använts för överföring av el i dessa sammanhang uteslutande för egen räkning tas bort.

Ei föreslår också att rätten att överföra el för någon annans räkning ska utökas till att omfatta nät inom område för en allmän eller enskild institution. För allmänna och enskilda institutioner är det i dag inte tillåtet att överföra el för annans räkning utan krav på nätkoncession. Här kan som exempel nämnas sjukhusområden som förutom huvudverksamheten även kan inhysa apotek, kioskverksamhet och andra externa eller utomstående aktörer. Det saknas enligt Ei skäl att behandla dessa verksamheter på annat sätt än områdena för industrianläggningar, flygplatser, jordbruksverksamheter och fritidsverksamheter. Därför bör det enligt Ei vara tillåtet att överföra el för någon annans räkning även inom en allmän eller enskild institution.

Förtydligande av 22 a § i IKN-förordningen

Den 1 januari 2022 trädde en ändring av lydelsen av 22 a § i IKN-förordningen i kraft. I bestämmelsen anges idag att ett internt nät får byggas och användas utan nätkoncession, om det:

 1. inom ett avgränsat område dras

(a) mellan flera anläggningar för produktion av el som har en gemensam anslutning till elnätet, eller

(b) från flera anläggningar för produktion av el till en gemensam anslutning till elnätet förutsatt att anslutningsledningen är kort, eller

 2. används för överföring av lokalkraft mellan närliggande produktions- och överföringsanläggningar.

Före den 1 januari 2022 hade 22 a § IKN-förordningen följande lydelse:

Ett internt nät som förbinder två eller flera elektriska anläggningar för produktion, vilka utgör en funktionell enhet, får byggas och användas utan nätkoncession.

Ei konstaterar att ändringen från januari 2022, oavsiktligt, innebar att produktionsnät med så kallad ö-drift, dvs. utan koppling till ett annat elnät utesluts vid en strikt tolkning av undantaget. Sådana nät torde enligt Ei idag vara ovanliga, men ett större behov kan uppstå inom de närmaste åren. Det kan handla om en vindkrafts- eller solcellspark som matar en förbrukningsanläggning (till exempel industri) eller en anläggning för omvandling av elen till vätgas som sedan transporteras med rörledning eller tankbil. Ei bedömer det som olyckligt om ett krav på anslutning till ett annat elnät skulle försvåra ö-drift, särskilt som kravet inte påverkar utbredningen av det interna nätet.

Bestämmelsen i 22 a § undantar vidare endast ledningsnät mellan eller från flera anläggningar för produktion. Det saknas enligt Ei anledning att göra skillnad mellan en och flera anläggningar. Det har även visat sig praktiskt svårt att avgöra om det är fråga om en eller flera anläggningar. Det gäller både produktionsanläggningar som sol- och vattenkraft, och lager som exempelvis batterier. Ei har noterat att mark- och miljödomstolen har resonerat kring att det inte kan uteslutas att varje turbin i ett vattenkraftverk skulle kunna ses som en enskild anläggning för produktion av el på sätt som avses i 22 a §. Även anslutningsledningar från enskilda anläggningar för produktion eller lagring av el bör därför enligt Ei vara undantagna från kravet på nätkoncession.

Enligt ordalydelsen i 22 a § undantas därtill endast produktionsanläggningar. Den 1 juli 2022 infördes en definition av energilagringsanläggningar i ellagen. Ei anser därför att bestämmelsen i 22 a § IKN-förordningen bör ändras så att det tydligt framgår att den även framöver omfattar ledningar som binder samman energilagringsanläggningar eller produktionsanläggningar och energilagringsanläggningar.

Med anledning av detta föreslår Ei att 22 a § får en ny lydelse:

Ett internt nät får byggas och användas utan nätkoncession, om det

 1. inom ett avgränsat område dras

(a) mellan flera anläggningar för produktion av el, energilagringsanläggningar eller anläggningar för produktion av el och energilagringsanläggningar som har en anslutning till elnätet, en anläggning för förbrukning av el eller en anläggning för omvandling av el till en annan energibärare, eller

(b) från en eller flera anläggningar för produktion av el, en eller flera energilagringsanläggningar eller anläggningar för produktion av el och energilagringsanläggningar till en anslutning till elnätet, en anläggning för förbrukning av el eller en anläggning för omvandling av el till en annan energibärare, förutsatt att anslutningsledningen är kort, eller

 2. används för överföring av lokalkraft mellan närliggande produktions-, energilagrings- och överföringsanläggningar.

I sammanhanget kan noteras att Ei i ett beslut från oktober 2022 anförde att energilagringsanläggning som har till syfte att all el som lagras återigen ska matas in i en punkt på det ordinarie överföringsnätet utgör en anläggning för produktion av el i den mening som avses i 22 a § IKN-förordningen. Lagring av el är således enligt Ei att jämställa med användning respektive produktion av el. Ei anförde vidare för den aktuella anläggningen som prövades att varje enskilt batteri utgjorde en produktionsanläggning, varför batterilagret ifråga uppfyllde kravet på flera anläggningar.

Avslutning

Ei föreslår att bestämmelserna om ändring i IKN-förordningen ska träda i kraft 1 juli 2023. Ei:s rapport har i april 2023 skickats ut på remiss och först därefter kommer regeringen ta ställning till och påbörja arbetet med förslagens genomförande. Remisstiden går ut i augusti 2023, varför tiden för ikraftträdande lär bli senare än juli om ändringarna antas av regeringen.

Rapporten visar på en inriktning hos Ei att dels låta fler nät omfattas av undantaget från nätkoncession, dels underlätta vid tolkningen av vilka nät som kan anses vara icke-koncessionspliktiga. Vi följer utfallet av remissarbetet med stort intresse.

Innehållet är en allmän redogörelse av informativ karaktär och är inte juridisk rådgivning att lägga till grund för bedömning i ett enskilt ärende.

Vill du komma i kontakt med oss?

Fyll i formuläret samt vilket kontor du vill bli kontaktad av, så hör vi av oss inom kort.