Nya skatteregler för företagssektorn

Den 20 juni skickade regeringen en omfattande promemoria på remiss med ett flertal förslag på ändringar för företagssektorn. I huvudsak föreslås en begränsning av ränteavdrag i bolagssektorn kombinerat med en sänkning av bolagsskatten.

Enligt regeringen är det angeläget att neutraliteten mellan finansiering med eget och lånat kapital ökar och att t.ex. internationell skatteplanering med ränteavdrag motverkas. Mot denna bakgrund föreslås att en generell begränsning av ränteavdrag i företagssektorn införs. De regler som föreslås är i linje med ränteavdragsbegränsningsreglerna i det s.k. skatteflyktsdirektivet som Sverige har en skyldighet att implementera.

Regeringen lämnar två förslag till hur en reglering skulle kunna se ut. Syftet med att lämna två förslag på utformningen av den generella ränteavdragsbegränsningsregeln är att tillförsäkra ett så bra beslutsunderlag som möjligt.

I första hand föreslår regeringen att ett företag får dra av ett negativt räntenetto med högst 35 procent av avdragsunderlaget. Detta avdragsunderlag ska baseras på resultatmåttet EBIT, dvs. resultatet före finansiella poster och skatter. I andra hand föreslås att ett företag får dra av ett negativt räntenetto med högst 25 procent av ett avdragsunderlag som baseras på resultatmåttet EBITDA, dvs. resultatet före finansiella poster, skatter och avskrivningar. 

Till både första- och andrahandslösningen föreslås också att en förenklingsregel införs. Enligt denna regel ska ett negativt räntenetto alltid få dras av upp till 100 000 kronor. För företag som är i intressegemenskap gäller i sådant fall att de sammanlagda avdragen för negativa räntenetton inte får överstiga 100 000 kronor.

De föreslagna räntebegränsningarna föreslås kombineras med en sänkning av bolagsskatten och expansionsfondsskatten från 22 procent till 20 procent.

Utöver ovan nämnda regler innehåller promemorian följande förslag:

• Tillfällig begränsning av möjligheten att utnyttja underskottsavdrag för juridiska personer, innebärande att avdrag för tidigare års underskott får, som högst, göras med 50 procent av överskottet av näringsverksamheten före avdraget.
• Införandet av ett avdragsförbud för ränta vid vissa gränsöverskridande situationer (hybridregler).
• Ändring av de nuvarande reglerna om begränsning av ränteavdrag för vissa interna lån (de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna), innebärande att dessa ges ett snävare tillämpningsområde.
• Införandet av skatteregler om finansiella leasingavtal.
• Ändring i reglerna om värdeminskningsavdrag avseende hyreshus på så sätt att, utöver ordinarie avdrag för värdeminskning, 10 procent av utgifterna får dras av inom en femårsperiod från det att hyreshuset färdigställs (primäravdrag).

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2018 och tillämpas första gången det beskattningsår som börjar efter den 30 juni 2018. För de företag som har kalenderår som räkenskapsår innebär detta att reglerna blir tillämpliga från och med den 1 januari 2019.

Setterwalls kommentar
Regeringens förslag vad gäller ränteavdragsbegränsningsregler var väntat eftersom reglerna har sin grund i skatteflyktsdirektivet som Sverige har en skyldighet att implementera. De föreslagna reglerna kommer innebära minskade möjligheter för företag att göra avdrag för räntekostnader, och de kommer därmed främst medföra försämringar för företag som idag har en högre grad av lånefinansiering. Förslaget om en sänkning av bolagsskatten är till för att kompensera företagen för den ökade skattebelastning som reglerna medför.

När det gäller regeringens övriga förslag är det främst förslaget om att tillfälligt begränsa möjligheten att utnyttja underskottsavdrag för juridiska personer som sticker ut. Konsekvenserna av detta förslag är att företag som har stora skattemässiga underskott, och som har utgått från att dessa underskott ska kunna kvittas fullt ut mot framtida vinster, kommer att tvingas betala skatt i ett tidigare skede.