Nytt förhandsbesked om kvalificerade personaloptioner

Den 7 november 2022 meddelade Skatterättsnämnden ett förhandsbesked som är av intresse för alla bolag som har eller planerar att ge ut kvalificerade personaloptioner till anställda. Förhandsbeskedet avser frågan om ett bolag, som inom ramen för ett kvalificerat personaloptionsprogram vederlagsfritt överlåter teckningsoptioner till anställda, ska ta upp en skattemässig inkomst motsvarande värdet av de överlåtna teckningsoptionerna (s.k. uttagsbeskattning). Skatterättsnämnden fann att uttagsbeskattning inte skulle ske, men förhandsbeskedet är överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen. 

Bakgrund

Företag som säkrar leverans av aktier med teckningsoptioner emitterar normalt sett teckningsoptioner till det egna företaget eller ett dotterbolag, varefter teckningsoptionerna hålls i lager till dess personaloptioner utnyttjas i framtiden. Rent tekniskt överlåts teckningsoptionerna utan ersättning till personaloptionsinnehavarna när dessa utnyttjar sina personaloptioner, varefter nya aktier i bolaget tecknas med stöd av teckningsoptionerna. Detta motsvarar den lösning som normalt används av noterade bolag i Sverige i okvalificerade (tjänstebeskattade) personaloptionsprogram. Den här modellen grundar sig i att ett svenskt aktiebolag, utöver bolag noterade på en reglerad marknad såsom Nasdaq Stockholm, inte kan äga egna aktier. Förfarandet har i förhållande till frågan om skattefrihet för den anställde accepterats i ett avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD 2020 ref. 39) och möjligheten att överlåta teckningsoptioner har även införts i lagtexten efter avgörandet.

Alternativa metoder för att leverera aktier är att bolaget förlitar sig på ett emissionsbemyndigande (som måste förnyas årligen) vid tidpunkten när aktier ska levereras, eller att ägarna i bolaget förbinder sig genom aktieägaravtal att rösta för nyemission när personaloptioner utnyttjas. Båda dessa metoder har dock nackdelen att bolaget blir beroende av aktieägarnas framtida medverkan för att bolaget ska kunna uppfylla sina skyldigheter enligt utfärdade personaloptioner.

Förhandsbeskedet

Skatterättsnämndens fastslår i sitt förhandsbesked att överlåtelse av teckningsoptioner utan ersättning är en transaktion som normalt skulle föranleda uttagsbeskattning för det överlåtande bolaget, innebärande att bolaget ska ta upp en inkomst motsvarande värdet av de överlåtna teckningsoptionerna. Förfarandet med vederlagsfri överlåtelse av teckningsoptioner vid utnyttjande av kvalificerade personaloptioner konstateras dock ha accepterats från ett allmänt perspektiv i praxis (se HFD 2020 ref. 39) och utan ett sådant förfarande skulle reglerna om kvalificerade personaloptioner vara svåra att tillämpa för målgruppen som är unga, främst onoterade, och innovativa företag. Skatterättsnämnden menade därför att en uttagsbeskattning skulle strida mot syftet med reglerna om kvalificerade personaloptioner och att uttagsbeskattning inte ska ske.

Förhandsbeskedet är välkommet eftersom en uttagsbeskattning vid överlåtelse av teckningsoptioner i samband med utnyttjande av kvalificerade personaloptioner skulle medföra att bolaget behöver ta upp en inkomst och potentiellt betala inkomstskatt för ett belopp som vid programmets utfärdande är helt okänt, och som inte heller behöver motsvaras av ett faktiskt tillskott av likvida medel. Ett klargörande av denna fråga är angeläget för att reglerna om kvalificerade personaloptioner ska vara praktiskt tillämpbara och fungera som avsett även framöver. Förhandsbeskedet är dock inte i alla delar helt lätt att förena med befintliga regler och praxis avseende uttagsbeskattning, där uttagsbeskattning enligt praxis bland annat aktualiseras när teckningsoptioner överlåts vederlagsfritt inom ramen för okvalificerade (tjänstebeskattade) personaloptionsprogram men i gengäld normalt även ger upphov till en motsvarande redovisningsmässig lönekostnad, som neutraliserar inkomsten genom en s.k. ”tyst kvittning”.

Skatteverket menade att uttagsbeskattning skulle ske med hänvisning till tidigare praxis, och har överklagat förhandsbeskedet till Högsta förvaltningsdomstolen. Det är därmed inte slutligt klarlagt om detta förfarande kommer att ge upphov till inkomstskattemässiga konsekvenser för företag som ger ut kvalificerade personaloptioner eller inte, och till dess Högsta förvaltningsdomstolen meddelar ett avgörande i frågan får rättsläget anses vara oklart. Setterwalls bevakar fortsatt frågan med förhoppningen att Högsta förvaltningsdomstolen tar chansen att klargöra inte bara om inkomstskattemässiga konsekvenser ska uppstå, utan även behandlar hur reglerna om kvalificerade personaloptioner ska förhålla sig till reglerna om uttagsbeskattning.