Regeringens budgetproposition för 2025 och aktuella skattefrågor

Budgetpropositionen för 2025 lämnades av regeringen till riksdagen under torsdagsmorgonen den 19 september. Enligt regeringen är fokus att investera för att göra Sverige rikare och tryggare igen efter inflationen. De tre områden där regeringen prioriterar reformer är att stärka hushållens köpkraft, att återupprätta arbetslinjen, och en ökad tillväxt. I artikeln nedan sammanfattar Setterwalls förslagen på skatte- och avgiftsområdet med ändringar som ska träda i kraft 2025 och framåt.

Översikt

• Skatt på arbetsinkomster och socialavgifter
• Skatt på kapital och egendom
• Företagsskatter
• Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter
• Skatt på konsumtion m.m. – övriga punktskatter
• Övriga skattefrågor

Skatt på arbetsinkomster och socialavgifter

• Det ordinarie jobbskatteavdraget, dvs. skattereduktion på arbetsinkomster, föreslås förstärkas för personer med arbetsinkomster som överstiger ca 195 000 kronor per år. Samtidigt föreslås det förhöjda grundavdraget, dvs. generell skattereduktion för personer som har fyllt 66 år, höjas vid samma inkomstgräns. Ändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2025 och tillämpas första gången för beskattningsår som påbörjas från samma datum.
• Marginalskatten, dvs. skatten på sista delen av inkomsten vid högre inkomstnivåer, föreslås förändras. Detta genom att nuvarande avtrappning av jobbskatteavdraget, jobbskatteavdraget för äldre och det förhöjda grundavdraget som görs vid inkomstnivåer tas bort. Ändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2025 och tillämpas första gången för beskattningsår som påbörjas från samma datum.
• Ersättningsnivån för expertskatt, dvs. skatteförmån för utländska experter, forskare och nyckelpersoner, föreslås sänkas från nuvarande två prisbasbelopp till 1,5 prisbasbelopp (motsvarande 88 200 kronor år 2025) för det kalenderår då arbetet i Sverige påbörjas. Ändringen ska träda i kraft den 1 januari 2025 och tillämpas första gången för beskattningsår som påbörjas från samma datum.
• Det föreslås att skattereduktionen för privatpersoner som har haft utgifter för installation av viss grön teknik: solcellssystem, system för lagring av egenproducerad elenergi och laddningspunkt till elfordon, får begäras för utbetalning från Skatteverket efter det att installationen har utförts och slutbetalats. Begäran ska ha inkommit senast den 31 januari året efter det beskattningsår då arbetet slutbetalades och göras i inkomstdeklarationen för motsvarande beskattningsår. Detta innebär, till skillnad mot nuvarande regler, att kunder inte behöver gå minste om skattereduktion t.ex. om förskottsbetalning gjorts år 1 och slutbetalning sker efter den 31 januari år 2. Ändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2025 och tillämpas första gången för installationer som har slutbetalats från samma datum.
• Subventionsgraden för skattereduktionen för installation av solceller föreslås sänkas från 20 till 15 procent av de debiterade arbets- och materialkostnaderna. Ändringen ska träda i kraft den 1 juli 2025.
• Skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el föreslås slopas. Idag kan den som framställer förnybar el, har en anläggning som uppfyller vissa villkor och som anmäler detta till elnätföretaget ha rätt till skattereduktion med upp till 18 000 kronor per år. Ändringen ska träda i kraft den 1 januari 2026.
• Beloppsgränsen för avdrag för inställelseresor samt resor mellan bostaden och arbets- respektive utbildningsplatsen föreslås höjas från 11 000 kronor till 13 000 kronor per år. Utgifter som överstiger beloppsgränsen får dras av vid beskattningen. Ändringen ska träda i kraft den 1 januari 2026.
• Det s.k. växa-stödet, vilket innebär att arbetsgivaravgifter för den först anställda får sättas ned, föreslås utvidgas till att omfatta upp till två anställda. Även beloppsgränsen för hur stor ersättning som omfattas av nedsättningen föreslås höjas från 25 000 kronor till 35 000 kronor per person och månad. Även vissa anpassningar av svensk lagstiftning till den nya EU-förordningen om stöd av mindre betydelse enligt reglerna om statligt stöd föreslås. Ändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2025, där bestämmelserna om växa-stödet ska tillämpas första gången för ersättning som ges ut från samma datum och utvidgningen till två anställda ska tillämpas på anställningar som påbörjats från den 1 maj 2024. Läs Setterwalls artikel om statligt stöd här.

Skatt på kapital och egendom

• En skattefri grundnivå för sparande på investeringssparkonto (ISK), i kapitalförsäkring och i PEPP-produkt (paneuropeisk privat pensionsprodukt, en särskild sparprodukt framtagen inom EU) föreslås. Detta innebär att den årliga schablonskatt som idag betalas på sparandet endast tas ut på belopp överstigande grundnivån. Grundnivån ska uppgå till 150 000 kronor med ikraftträdande den 1 januari 2025 och sedan höjas till 300 000 kronor med ikraftträdande den 1 januari 2026. En kontrolluppgiftsskyldighet för försäkringsgivare och tillhandahållande företag samt uppgiftsskyldighet i inkomstdeklarationen för innehavaren föreslås även införas.
• Den generella rätten till avdrag för ränteutgifter i inkomstslaget kapital föreslås begränsas så att ränta endast får dras av på lån som uppfyller särskilda förutsättningar vad gäller ställda säkerheter och belåningsgrad, vilket innebär att avdragsrätten för ränta på lån utan säkerhet avskaffas. Förslaget innebär en avtrappning av avdragsrätten under två år. Ändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2025, där ränteavdrag för beskattningsåret föreslås tillåtas med 50 procent av ränteutgifter på lån som inte omfattas av avdragsrätten.
• Stämpelskatten vid beviljande av ansökan om inteckning i skepp föreslås slopas, vilken idag motsvarar 4 kronor för varje tusental kronor som intecknas. Ändringen ska träda i kraft den 1 juli 2025.
• Fastighetsskatten på vindkraftverk föreslås höjas från 0,2 procent till 0,5 procent av taxeringsvärdet. Skattesatsen för övriga elproduktionsenheter är redan 0,5 procent och samtliga taxeringsenheter likställs därmed. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

Företagsskatter
Regeringen föreslår flera förändringar som berör reglerna om avdrag för tidigare års underskott vid ägarförändringar, i förenklings- och förbättringssyfte. Förslagen innefattar:

• höjd kvot vid beräkning av beloppsspärren, där beloppet för underskott som får dras av efter en ägarförändring höjs från 200 till 300 procent av utgiften för förvärvet;
• ett uttryckligt undantag från beloppsspärren vid vissa förvärv inom en oäkta koncern;
• ett antal förenklade regler när en grupp personer förvärvar det bestämmande inflytandet;
• slopandet av bestämmelsen om att avtal om rätt att förvärva andelar i ett företag och avtal om rätt att besluta i företagets angelägenheter ska likställas med faktiska förvärv; samt
• justering av bestämmelser om beräkningen av utgiften för förvärvet i vissa fall.

  Läs Setterwalls sammanfattning av förslagen här.

Ändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2025 och tillämpas vid ägarförändringar som sker från samma datum. När det gäller utvidgningen av den s.k. flockregeln till att också omfatta indirekta förvärv, ska dock inte förvärv av andelar i ett underskottsföretags moderföretag som har skett före den 1 januari 2025 beaktas vid bedömningen av om det sker en ägarförändring efter den 31 december 2024.

Ytterligare förslag avseende företagsskatter:

• Beloppsgränserna för negativ räntefördelning föreslås ändras. Förslaget innebär att negativ räntefördelning som idag inte ska göras om det negativa kapitalunderlaget är högst -50 000 kronor höjs till -500 000 kronor, samt att positiv räntefördelning alltid får göras till skillnad från idag då det inte får göras om det positiva kapitalunderlaget är 50 000 kronor eller mindre. Även beloppsgränser för enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut föreslås höjas. Ändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2025 och tillämpas första gången för beskattningsår som påbörjas samma datum.
• Ett grundavdrag för riskskatten som betalas av kreditinstitut med skulder över ett visst gränsvärde föreslås införas. Idag betalar kreditinstitut med skulder över gränsvärdet skatt på samtliga skulder medan kreditinstitut med skulder understigande gränsvärdet inte är skattskyldiga till riskskatt. Grundavdraget som ska uppgå till gällande gränsvärde för skattskyldighet skulle innebära att tröskeleffekten för institut med skulder nära gränsvärdet elimineras. Samtidigt föreslås skattesatsen för riskskatten höjas. Ändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2026.

Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter

• Energiskatten på bensin samt energi- och koldioxidskatten på diesel föreslås sänkas per liter/kubikmeter i flera steg. Med ikraftträdande den 1 januari 2025 ska skatten på bensin sänkas med 35 öre liter, på diesel (utom lågbeskattad olja) sänkas med 170 kronor kubikmeter, och på lågbeskattad olja med 86 kronor kubikmeter, jämfört med de nivåer som tidigare beslutats för 2025. Med ikraftträdande den 1 juli 2025 ska skatten på bensin (utom alkylatbensin) sänkas med 32 öre liter, på alkylatbensin med 18 öre liter, på diesel (utom lågbeskattad olja) med 320 kronor kubikmeter, och på lågbeskattad olja med 320 kronor kubikmeter, jämfört med de nivåer som tidigare beslutats för 2025. De föreslagna skattesatserna ska även gälla under 2026.
• Nedsättning av koldioxid- och energiskatt på diesel som används i jordbruk (i arbetsmaskiner, skepp och vissa båtar) föreslås utökas under 2025. Utökningen innebär att nedsättning för koldioxidskatt ska medges med 2 465 kronor per kubikmeter och för energiskatt med 1 470 kronor för förbrukning under första halvåret. Under andra halvåret ska nedsättning för koldioxidskatt medges med 2 553 kronor per kubikmeter och för energiskatt med 1 150 kronor. Ändringarna ska träda i kraft den 1 januari, den 1 april och den 1 juli 2025.
• Flygskatten, dvs. skatten på flygresor med olika skattesats baserad på slutdestination, föreslås avskaffas. Ändringen ska träda i kraft den 1 juli 2025.
• Malus, dvs. förhöjd fordonsskatt för bilar med höga utsläpp, föreslås tas bort på husbilar (personbilar klass II). Även undantaget från malus för nya fordon som är utrustade med teknik för drift med bränsleblandning som till överväganden del består av alkohol föreslås tas bort. Ändringarna ska träda i kraft den 1 februari 2025.
• Det föreslås att en befrielse från energiskatt för el för infångning av koldioxid (s.k. CCS) inte för införas. Förslaget grundas i Finansdepartementets promemoria från 2023 med syfte att främja etableringen av CCS i Sverige.

Skatt på konsumtion m.m. – övriga punktskatter

• Ett system för nedsatt alkoholskatt för öl för oberoende småbryggerier föreslås införas i enlighet med Finansdepartementets promemoria från 2024. Nedsättningen skulle omfatta öl producerad av producenter vars årsproduktion uppgår till som mest 3 miljoner liter öl och innebära en skattenedsättning med upp till 50 procent beroende på kategoriindelning utifrån årsproduktion. Ändringen ska träda i kraft den 1 juli 2025.

Övriga skattefrågor

• Vissa förändringar på F-skattens område föreslås. Bland annat ska ett godkännande för F-skatt gälla tills vidare men ska begränsas i tid om den sökande begär det. Vidare föreslås en möjlighet för Skatteverket att förelägga den som är godkänd för F-skatt att lämna upplysningar och en motsvarande uppgiftsskyldighet. Skatteverkets prövning för godkännande och återkallelse av F-skatt när sökanden är ett fåmansföretag ska också utvidgas, inklusive återkallelse på grund av bristande medverkan, underlåtenhet att betala skatter eller avgifter, felaktigt utbetalt belopp för rut- och rotarbeten. samt missbruk. Ändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2025.

Setterwalls bevakar de föreslagna ändringarna på skatte- och avgiftsområdet samt publicerar löpande fördjupade artiklar om aktuella nyheter. Har ni några frågor om hur regeringens förslag påverkar ert företag, ta gärna kontakt med Setterwalls skatteexperter för rådgivning.

Innehållet är en allmän redogörelse av informativ karaktär och är inte juridisk rådgivning att lägga till grund för bedömning i ett enskilt ärende.