Takpriser för elproducenter – när då?

Som en följd av det exceptionella läget i omvärlden har inte minst frågan om energisäkerhet och kostnaden för energi hamnat i fokus på såväl nationell som europeisk nivå. Under hösten har ett paket med krisåtgärder klubbats igenom på EU-nivå. Bland åtgärderna som beslutats finns en förordning som bland annat anger att intäkterna vid försäljning av el producerad från bland annat vindkraft inte får överstiga 180 EUR per MWh producerad el. Pristaket ska enligt förordningen tillämpas mellan den 1 december 2022 och den 30 juni 2023. Den svenska regeringen har sent i november i pressmeddelande uppgett att intäktstaket kommer att tillämpas som tidigast från 1 mars 2023. I ett läge där elpriserna på dagsbasis ligger mellan 192 EUR per MWh och 417 EUR per MWh krävs klara besked för elproducenterna.   

Efter att denna artikel publicerats har Finansdepartementet skickat ut ett förslag om införande av ett pristak, länk här. En uppföljande artikel från Setterwalls har publicerats här. 

Redan innan Rysslands anfallskrig mot Ukraina har elpriserna inom Europa legat på historiskt höga nivåer, vilket drivits av höga gaspriser. Invasionen av Ukraina har lett till en kraftig minskning av gasleveranser, samt andra insatsvaror för elproduktion, vilket ytterligare drivit upp elpriser och hotar energisäkerheten inom EU. Som ett svar på situationen i omvärlden utfärdade Europeiska unionens råd den 6 oktober 2022 en förordning som samlar ett antal åtgärder som på olika sätt ska ha en stödjande och/eller elprissänkande effekt. Förordningen ställer exempelvis krav på att medlemsstaterna ska sträva efter att genomföra åtgärder för att minska sin totala månatliga bruttoelförbrukning med 10 procent, samt på att unionsföretag och fasta driftställen med verksamhet inom råpetroleum-, naturgas-, kol- och raffinaderisektorerna ska omfattas av ett obligatoriskt och tillfälligt solidaritetsbidrag. Ett sådant bidrag ska i sin tur bland annat användas till ekonomiska stödåtgärder för energislutkunder och särskilt utsatta hushåll.

Utöver de åtgärder som nämns ovan reglerar förordningen även ett intäktstak för elproducenter. Taket innebär att intäkter från elproduktion genererad genom ett flertal olika produktionsslag (bland annat sol och vind) som huvudregel inte får överstiga 180 euro per producerad megawattimme. Samma förordning reglerar att de olika åtgärderna ska gälla under olika perioder – dock att intäktstaket ska tillämpas av medlemsstaterna mellan den 1 december 2022 och den 30 juni 2023.

Den 25 november publicerande regeringen, genom Finansdepartementet, ett pressmeddelande. I detsamma framkommer att regeringen gjort bedömningen att det krävs kompletterande lagstiftning för att intäktstaket ska gå att tillämpa, samt att detsamma som följd inte kommer tillämpas från och med den 1 december i år, utan istället som tidigast från den 1 mars 2023 – tre månader senare än den tidpunkt som anges i förordningen. Någon ytterligare information om status på lagstiftningsarbetet har därefter inte kommunicerats.

Det står heller inte klart om, hur och i vilken utsträckning som eventuella överintäkter som samlas in i producentledet kommer att delas ut slutkonsumenterna.

Setterwalls kommentar

Regeringens pressmeddelande ger upphov till flera frågor. En slutsats som emellertid går att dra är att intäktstaket, oavsett regeringens och Finansdepartementets inställning, vid en strikt tolkning ska tillämpas av medlemsstaterna redan per den 1 december 2022.

Hur en sådan tillämpning ska gå till, om den kan komma att ske retroaktivt och exakt vilken nivå som ett tak ska placeras på är dock frågor som vi med största sannolikhet kommer få vänta på att få besvarade. Under alla omständigheter är frågorna viktiga att lösa för att skydda investeringsklimatet och hålla den upplevda politiska risken för utländska investerare i Sverige låg. Om vi vill fortsätta bygga ut förnyelsebar energiprodukten kommer det att krävas investeringar, och regeringen har en nyckelroll i att skapa förutsättningar för sådana investeringar.

Setterwalls bevakar dessa frågor löpande och söker dialog med såväl Finansdepartementet som ansvarig minister för att följa lagstiftningsprocessen och så snabbt som möjligt få insyn i hur regeringen ser framför sig att intäktstaket ska implementeras, hur överintäkter ska fördelas samt hur eventuella konsekvenser i producent- och investerarledet ska hanteras.

Setterwalls bevakar dessa frågor löpande och ni är välkomna att kontakta oss för vidare information kring hur förslaget kan komma att påverka er verksamhet.