Förslag till ändringar av de nationella fridlysningsbestämmelserna

I juli 2025 presenterade regeringen förslag till ändringar av de nationella fridlysningsbestämmelserna i artskyddsförordningen. Syftet är att skapa ett mer ändamålsenligt, förutsebart och rättssäkert regelverk som bättre kan anpassas efter olika arters faktiska skyddsbehov och samtidigt minska onödiga hinder för samhällsviktiga verksamheter och pågående markanvändning. I denna artikel redogör vi för de centrala delarna av förslaget och lämnar vår övergripande kommentar kring ändringarna.

Bakgrund

I den svenska artskyddsförordningen (2007:845) finns s.k. fridlysningsbestämmelser som förbjuder åtgärder med viss påverkan på fridlysta djur och växter – exempelvis att döda eller fånga sådana arter. Förbuden avser såväl vilt levande djur som växter. I artskyddsförordningen finns även bestämmelser om undantag och dispens från förbuden. Fridlysningsbestämmelserna är i mångt och mycket ett genomförande av EU:s regler om artskydd i art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet. Exempelvis utgör 4, 4 a, 5 och 7 §§ artskyddsförordningen en implementering av EU-baserade fridlysningsbestämmelser, varigenom arter skyddas som Sverige är skyldigt att skydda enligt dessa regelverk.  Bilaga 1 till förordningen anger vilka arter som är skyddade på EU-nivå.

Därutöver innehåller artskyddsförordningen s.k. nationella fridlysningsbestämmelser – 6,8 och 9 §§ – som innehåller förbud avseende nationellt fridlysta arter. I bilaga 2 till förordningen anges vilka arter som är nationellt fridlysta. De nationella fridlysningsbestämmelserna skyddar primärt arter utifrån nationella bedömningar.

Regeringens nu aktuella förslag, genom promemoria KN2025/01529, ska ses som en komplettering till Artskyddsutredningens betänkande SOU 2021:51 Skydd av arter – vårt gemensamma ansvar. Detta redovisades den 10 juni 2021 och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Regeringen anser att det finns ett behov av att komplettera Artskyddsutredningens förslag i syfte att förenkla regelverket, öka förutsebarheten och säkerställa att förbuden i förordningen inte hindrar att mark nyttjas på ett ändamålsenligt sätt. Detta samtidigt som hänsyn tas till miljö- och naturvärden. Att notera är att promemorian endast avser de nationella fridlysningsbestämmelserna.

Regeringens förslag föreslås träda i kraft den 1 juli 2026. Sista dag för att inkomma med remissvar var den 24 oktober 2025. Parallellt har Naturvårdsverket fått i uppdrag att ta fram förslag på vilka arter som bör vara nationellt fridlysta samt hur en regelbunden översyn ska genomföras, med delredovisning senast den 21 november 2025 och slutredovisning senast den 17 april 2026.

Centrala delar i regeringens förslag

Ett mer behovsanpassat regelverk

Enligt de nuvarande nationella fridlysningsbestämmelserna finns begränsade möjligheter att anpassa fridlysningen utifrån olika arters skyddsbehov. De nuvarande bestämmelserna kan för vissa arter med ett särskilt stort skyddsbehov ge ett otillräckligt skydd samtidigt som det för andra arter skulle vara tillräckligt med en lägre skyddsnivå. Regeringen anser att regelverket ska anpassas så att den nationella fridlysningen i större utsträckning beaktar respektive arts skyddsbehov. Av denna anledning föreslås att arterna ska delas in i olika skyddskategorier – SK1.AH, SK1, SK2 och SK2.SB – beroende på hotstatus och skyddsbehov och att omfattningen av förbuden enligt fridlysningsbestämmelserna avgörs av vilken kategori en art tillhör.

Regelbunden översyn och kriterier för fridlysning

Skyddsbehovet för arter kan ändras över tid. Regeringen bedömer att det differentierade skydd som föreslås införas, för att vara ändamålsenligt, kräver att förändringar i arternas skyddsbehov även återspeglas i den nationella fridlysningen. Som kontext kan noteras att bilaga 2 till artskyddsförordningen, där de nationellt fridlysta arterna återfinns, inte har ändrats (bortsett från en ändring av rättelsekaraktär) sedan artskyddsförordningen trädde i kraft den 1 januari 2008. Regeringen föreslår att Naturvårdsverket minst vart sjunde år ska se över vilka djur och växter som är nationellt fridlysta samt omfattningen av fridlysningen. Kriterierna för bedömningen i samband med översynen föreslås regleras direkt i artskyddsförordningen, vari även explicit anges att skälen för de bedömningar som görs ska dokumenteras.

Ny fridlysningsbestämmelse

För påverkan på djurs livsmiljöer och andra störningar innehåller nuvarande nationella fridlysningsbestämmelser ett begränsat skydd. Förbudet omfattar endast att ta bort eller skada djurens bon. Regeringen anser att regleringen inte innebär ett effektivt skydd för arter som framför allt hotas av att deras livsmiljöer försvinner eller försämras till följd av markanvändning. Det föreslås att en ny fridlysningsbestämmelse införs enligt vilken det även är förbjudet att förstöra djurs fortplantningsområden eller viloplatser alternativt störa djuren, om störningen kan antas ha betydelse för artens bestånd. Denna utökade fridlysningsbestämmelse föreslås endast gälla för de nationellt fridlysta djur som är i behov av ett sådant mer omfattade skydd och föreslås avgränsas till de arter som är starkt respektive akut hotade.

Utökade undantag och dispensmöjligheter

Nuvarande förbud enligt de nationella fridlysningsbestämmelserna träffar alla åtgärder, även där påverkan är en bieffekt. De gäller således även om syftet med åtgärden inte är att skada eller påverka arter negativt. Förbuden gäller även åtgärder som vidtas inom ramen för pågående markanvändning. Samtidigt gäller nuvarande undantag från bestämmelserna sammanlagt endast ett tjugotal djur- och växtarter och de flesta av undantagen är begränsade till olika former av insamling. Dispens från förbuden kan vidare endast meddelas om det inte finns någon annan lämplig lösning och dispensen inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde. Därutöver finns vissa ytterligare undantagsmöjligheter som har utvecklats i praxis. Övergripande uttryckt är alltså förbuden breda och allmänt tillämpbara samtidigt som undantagen och dispensmöjligheterna är begränsade.

Undantag för verksamheter och åtgärder som inte syftar till att skada eller störa fridlysta arter

Regeringen anser att de nationella fridlysningsbestämmelserna behöver ändras så att hänsyn kan tas även till andra angelägna allmänna intressen än arters skyddsbehov och så att regelverket inte medför inskränkningar i verksamheter och åtgärder som går längre än vad som är nödvändigt. Regeringen föreslår att ett generellt undantag införs från förbudsbestämmelserna, dock inte för de förbud som avser starkt eller akut hotade arter, om det i det enskilda fallet är uppenbart att syftet inte är att orsaka en sådan påverkan som omfattas av förbuden. Det närmare tillämpningsområdet av denna bestämmelse framgår inte tydligt av promemorian. Däremot anges att undantagsmöjligheten ska tillämpas restriktivt. Det föreslås också att det direkt av förordningen ska framgå att jord- och skogsbruksåtgärder ska presumeras uppenbart inte ha till syfte att orsaka en sådan påverkan, om inte annat framgår av omständigheterna.

Undantag vid pågående markanvändning

Enligt nuvarande nationella fridlysningsbestämmelser finns inget undantag från förbuden i förhållande till åtgärder som vidtas inom ramen för pågående markanvändning, som jord- och skogsbruk, samtidigt som det i praxis har utvecklats vissa möjligheter att beviljas dispens när förbuden försvårar för pågående markanvändning. Mot bakgrund bland annat av denna praxisutveckling anser regeringen att ett generellt undantag i stället ska införas från förbuden enligt de nationella fridlysningsbestämmelserna för fall där förbuden avsevärt försvårar för pågående markanvändning. Detta med undantag för viss påverkan på akut hotade arter. I förhållande till åtgärder inom ramen för pågående markanvändning kan det alltså förväntas, om förslaget blir verklighet, att markägare och övriga nyttjanderättshavare i mindre utsträckning behöver ansöka om och erhålla uttryckliga dispenser från förbuden och i stället kan åberopa detta föreslagna generella undantag.

Dispens med hänsyn till ett allt överskuggande allmänintresse

Enligt nuvarande dispensbestämmelse i 15 § får dispens meddelas av länsstyrelsen endast (i) om det saknas en annan lämplig lösning och (ii) dispensen inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus för arten. Nuvarande dispensmöjlighet ger alltså inte något utrymme för att inom prövningsramen väga bevarandeintresset mot andra intressen.

Mot bakgrund av att kravet i förhållande till bevarandestatus kan hindra åtgärder som behövs för högst angelägna allmänna intressen, exempelvis totalförsvaret, föreslår regeringen att dispens även ska kunna meddelas om det behövs med hänsyn till allmän hälsa och säkerhet eller av andra tvingande skäl som har ett allt överskuggande allmänintresse. Detta alltså även om en åtgärd skulle försvåra för upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus för en art. Däremot kommer dispens endast beviljas i förening med villkor om att vidta eller bekosta kompensationsåtgärder som så långt möjligt motverkar att upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus försvåras. Denna dispensmöjlighet ska vidare endast tillämpas i undantagsfall.

Sammantaget skulle förslaget i stort enligt vår mening medföra en angelägen modernisering av de nationella fridlysningsbestämmelserna och öppna upp för en mer proportionerlig tillämpning. Samtidigt har det under remissförfarandet framförts betydande invändningar från bland annat Mark- och miljödomstolen vid Umeå tingsrätt och Mark- och miljööverdomstolen gällande förslaget. Invändningarna består bland annat i att de föreslagna reglerna är lagtekniskt komplexa, att konsekvensanalyser för den biologiska mångfalden saknas och att tillämpningsproblem kan uppstå när större skillnader införs i regleringen av skydd för arter enligt de nationella fridlysningsbestämmelserna jämfört med regleringen av skydd för arter enligt den EU-rättsliga artskyddsregleringen. Dessa synpunkter förutsätts behöva beaktas i det fortsatta författningsarbetet.

Setterwalls följer utvecklingen vad gäller de föreslagna reglerna noga. Tveka därför inte att kontakta oss om du har frågor kopplade till förslaget eller andra frågor gällande artskyddsregleringen.

Innehållet i denna artikel är en allmän redogörelse av informativ karaktär och är inte juridisk rådgivning att lägga till grund för bedömning i ett enskilt ärende.