Klimaträttsutredningens lagförslag – Större klimathänsyn vid prövning enligt miljöbalken, främjande av utbyggnad av elnätet och effektivisering av transportsektorn

I nya lagförslag¹ föreslås ändringar i svensk lagstiftning av klimathänsyn. Förslagen kan bland annat medföra högre krav på verksamheter och åtgärder som tillståndsprövas enligt miljöbalken samt främja verksamheter och åtgärder som bidrar till klimatomställningen. Förslagen avses även underlätta utbyggnaden av elnätet samt effektivisera transportsektorn och minska behovet av transporter. I denna artikel beskriver vi kortfattat några av de viktigaste förslagen.

Tydligare klimatperspektiv i miljöbalken

Krav på att begränsa utsläpp av växthusgaser, hushållning med bränsle och material m.m.

För att förtydliga att klimatperspektivet ska genomsyra hela tillämpningen av miljöbalken – från miljökonsekvensbeskrivning och tillståndsprövning till tillsyn – föreslås en ändring i miljöbalkens inledande bestämmelse. Där ska uttryckligen anges att det är en förutsättning för en hållbar utveckling att människans påverkan på klimatet minimeras och att miljöbalken ska tillämpas så att klimatförändringar minimeras.

Denna ändring anges kunna innebära krav på minskade utsläpp av växthusgaser från verksamheter och åtgärder samt främja verksamheter och åtgärder som bidrar till klimatomställningen.

Avseende försiktighetsprincipen och kravet på att använda bästa möjliga teknik föreslås ett tillägg som uttryckligen anger att dessa krav ska gälla även för att minimera klimatförändringar. Det innebär att utsläpp av växthusgaser ska begränsas så långt som möjligt genom den teknik som är rimlig att kräva.

För verksamheter som ingår i EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS) får tillståndsvillkor som innehåller gränsvärden som har till syfte att begränsa direkta utsläpp av koldioxid, dikväveoxid eller perflourkolväten fortfarande inte meddelas. Det föreslås dock att det för verksamheter som omfattas av EU ETS, ska bli möjligt att meddela villkor som begränsar användningen av fossilt bränsle, vilket inte är möjligt i dag.

Det föreslås också att det för alla verksamheter och åtgärder ska hushållas med material och att återvunna eller förnybara råvaror och material ska användas i första hand om det leder till minskad miljö- och klimatpåverkan. En sådan ändring anges, tillsammans med övriga förslag, göra det möjligt för domstolar och tillsynsmyndigheter att meddela villkor eller försiktighetsmått om hushållning med och val av bränsle, råvaror och material för alla verksamheter och åtgärder.

Verksamheter med omfattande utsläpp av växthusgaser

Utredningen föreslår att det förtydligas att vissa verksamheter och åtgärder med omfattande utsläpp av växthusgaser bara ska få bedrivas eller vidtas om regeringen anser att det finns särskilda skäl. Det rör sig då om verksamheter och åtgärder vars utsläpp av växthusgaser kan ha väsentlig betydelse för uppfyllandet av Sveriges mål om noll nettoutsläpp av växthusgaser till år 2045.² Det framhålls dock att denna regel sannolikt kommer användas i mycket få fall.

Möjligt att söka ändringstillstånd om myndighet avser kräva omprövning för lägre utsläpp av växthusgaser

För att utredningens förslag ska få en större effekt i fråga om att bidra till att Sveriges klimatmål kan nås anges att det krävs ökade möjligheter till bland annat omprövning av tillstånd. Samtidigt anges att det är viktigt att förändringar som gynnar uppfyllandet av klimatmålen underlättas så långt som möjligt.

Det föreslås därför att om en myndighet avser ansöka om omprövning av en verksamhet i syfte att väsentligt minska verksamhetens utsläpp av växthusgaser, får verksamhetsutövaren själv ansöka om en prövning om ändringstillstånd. I detta fall föreslås prövningen kunna begränsas till enbart de villkor som har betydelse för verksamhetens utsläpp av växthusgaser, om verksamheten i övrigt kan bedrivas med villkor som tidigare meddelats för de delar av verksamheten som inte omfattas av ändringen. Detta är en skillnad mot andra prövningar om ändringstillstånd där tidigare meddelade villkor för delar av verksamheten som inte omfattas av den ansökta ändringen får ändras om de tidigare meddelade villkoren har ett samband med ändringen.

Ovan nämnda förslag föreslås börja gälla redan 1 januari 2023. Nuvarande bestämmelser ska dock gälla för handläggning och prövning av mål och ärenden som påbörjats innan dess.

Klimatperspektiv vid val av plats för en verksamhet eller åtgärd

Vidare föreslås ett tillägg i lokaliseringsprincipen så att det vid val av plats för verksamheter och åtgärder, utöver att hänsyn ska tas till människors hälsa och miljön, också ska väljas en plats där ändamålet med verksamheten eller åtgärden ska kunna uppnås med minsta klimatpåverkan eller största bidrag till att minimera klimatförändringar. I vissa fall kommer klimatperspektivet väga tyngst medan i andra fall kan miljö- och hälsointresset väga tyngre.

Villkor om transporter ska övervägas vid tillståndsprövning

Det föreslås också att ett tillstånd till en verksamhet i förekommande fall ska innehålla de villkor som behövs för att minska miljö- och klimatpåverkan från transporter som utgör följdföretag. Förslaget är ett förtydligande av vad som redan gäller enligt praxis och innebär att sådana villkor alltid ska övervägas och föreskrivas i förekommande fall.

För här ovan nämnda två förslag har ännu inte förslagits något datum för ikraftträdande.

Konsekvenser av ett tydligare klimatperspektiv i miljöbalken

Klimaträttsutredningens förslag för ett tydligare klimatperspektiv i miljöbalken anges sammantaget komma att leda till fler utsläppsminskande åtgärder vilket också kan leda till ökade kostnader för företag. Det i sin tur anges kunna påverka konkurrenskraften hos svenska företag jämfört med utländska företag. Förslagen anges främst påverka nya verksamheter och befintliga verksamheter som ansöker om ändringstillstånd, vilket även kan påverka konkurrenskraften mellan svenska företag. Det framhålls dock att det i det enskilda fallet fortfarande kommer göras en rimlighetsavvägning i förhållande till kostnaderna för utsläppsminskade åtgärder. Dessutom kan effekterna av kostnaderna för företag till följd av Klimaträttsutredningens förslag komma att minska om verkan av ekonomiska styrmedel, såsom EU ETS och koldioxidskatt, ökar i framtiden.

Underlättad utbyggnad, förnyelse och förstärkning av elnätet

För att bland annat bidra till en snabbare process för utbyggnad, förnyelse och förstärkning av Sveriges elnät föreslås både ändrade och nya bestämmelser. Förslagen avser främst ändringar i lagstiftning rörande starkströmsledningar som kräver linjekoncession.

I dag gäller att nätkoncession bara får beviljas för en anläggning som är lämplig från allmän synpunkt, men det anges inte i lag hur den lämplighetsbedömningen ska göras. För snabbare och mer förutsebara prövningar föreslås att en starkströmsledning som kräver nätkoncession för linje ska anses lämplig om en ledning behövs för att 1) uppfylla skyldigheter i lag, 2) för en säker och tillräcklig elförsörjning, 3) om stärkt nätkapacitet bedöms lönsam för samhället eller 4) för att tillgodose ett annat angeläget allmänt intresse. Prövningen av lämplighet ska också omfatta en bedömning av ändamålsenlighet av ledningens placering i elnätet och dess tekniska utformning i fråga om lik- eller växelström och spänning.

Ett annat förslag är att det ska vara möjligt att begära förhandsbesked av om en starkströmsledning som kräver linjekoncession kan anses lämplig. Detta föreslås gälla för ledningar som prövas av Energimarknadsinspektionen och som kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Ett positivt förhandsbesked ska, med viss möjlighet till omprövning, vara bindande i Energimyndighetens koncessionsprövning om ansökan om nätkoncession sker inom tre till fem år.

Vidare föreslås en ny övergripande bestämmelse om vilka aspekter som särskilt ska beaktas vid val mellan luftledning och kabel för ledningar som kräver nätkoncession för linje. Det föreslås också att växelströmsledningar avsedda för en spänning om 130 kV eller högre som utgångspunkt ska byggas som luftledning. Vidare ska mark- eller sjökabel under vissa förutsättningar användas, bl.a. om en luftledning skulle komma för nära bebyggelse eller om kabel behövs till skydd för människors hälsa eller miljön.

Det föreslås också att dispens från bestämmelser om biotopskydd och strandskydd som utgångspunkt inte ska behövas för byggande och underhåll av starkströmsledningar med linjekoncession i områden som omfattas av sådana områdesskydd.

Därutöver anges att Energimyndigheten bör prioritera utpekande av de mark- eller vattenområden som är av riksintresse för energidistribution.

Ett transporteffektivt samhälle

Avseende transporter föreslås åtgärder för att genomföra transportsektorns klimatomställning.

Förslagen avser bland annat bidra till ett transporteffektivt samhälle där trafikarbetet med personbil, lastbil och inrikesflyg minskar. Förslagen omfattar exempelvis ändringar i bestämmelser om planering av infrastruktur och möjlighet till statlig finansiering av vissa åtgärder som kan minska behovet av nybyggnationer eller större ombyggnationer av transportinfrastruktur.

______________

Klimaträttsutredningens betänkanden och förslag i sin helhet finns HÄR och HÄR för den som vill läsa vidare.

Om du/ni har frågor om hur Klimaträttsutredningens förslag kan påverka just din/er verksamhet eller kommande projekt så får du/ni gärna höra av er till oss på mail eller telefon.

¹ Klimaträttsutredningens betänkanden den 31 mars 2021 och 18 maj 2022, SOU 2021:21 samt SOU 2022:21.
² 3 § klimatlagen (2017:720).

Innehållet är en allmän redogörelse av informativ karaktär och är inte juridisk rådgivning att lägga till grund för bedömning i ett enskilt ärende.