Nya regelförändringar för sjöfartssektorn

Under våren har regeringen presenterat flera regelförändringar för sjöfartssektorn. Ändringarna berör den avskaffade stämpelskatten för inteckningar i skepp, ett nytt bareboatregister, samt förbättrade regler för svensk tonnagebeskattning. I denna artikel går vi igenom de viktigaste ändringarna i förslagen.

Slopad stämpelskatt för inteckningar i skepp

Den 20 maj röstade riksdagen igenom regeringens förslag om att avskaffa stämpelskatten för inteckningar i skepp. Under lagstiftningsarbetets gång har flera remissinstanser tillstyrkt förslaget och framfört att en avskaffad stämpelskatt är en viktig åtgärd för att stärka konkurrenskraften för den svenska sjöfarten samt öka antalet svenskflaggade fartyg. Den tidigare stämpelskatten var i stort sett unik för Sverige och har ansetts vara ett hinder mot svensk flagg. Det är för tidigt att säga vilket utfall detta kommer ge men vi kan konstatera att vi bland våra klienter redan nu ser en ökad vilja att överväga svensk flagg.

Förslag på nytt bareboatregister

Den 3 juni publicerade regeringen propositionen Förenklad in- och uthyrning av skepp. I propositionen föreslås, bland annat:

• nya, tydligare regler för när fartyg får hyras in eller hyras ut och hur inhyrda utländska fartyg ska hanteras i det svenska fartygsregistret; och
• att det svenska fartygsregistret ska kompletteras med en skeppslegodel (s.k. bareboatregister), i syfte att förbättra möjligheterna för rederier att kunna organisera sina verksamheter och finansiera nya fartyg.

Remissinstanserna har över lag ställt sig positiva till regelförändringarna och förslagen förväntas öka den affärsmässiga flexibiliteten och stärka konkurrenssituationen för berörda rederier. Det framhålls även att skeppslega kan vara ett attraktivt alternativ för att finansiera ett fartyg, eftersom finansiären kan stå som ägare i stället för att bara ha en panträtt.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 februari 2026 och planerat datum för riksdagsbeslut är den 22 oktober.

Förslag på förbättrade regler för tonnagebeskattning

Den 24 juni publicerade regeringen promemorian Förbättrade regler för svensk tonnagebeskattning, med föreslagna förbättringar av tonnagebeskattningssystemet. Setterwalls har tidigare bidragit i remissarbetet och berört ämnet i en tidigare artikel, Medvind för svensk sjöfart – förslag till utveckling av tonnageskattereglerna – Setterwalls. Hittills har några remissinstanser inkommit med sina remissvar, bland annat Föreningen Svensk Sjöfart som välkomnar förslagen men föreslår ytterligare utvidgningar.

Förslagen på regelförändringarna innebär, bland annat:

• en utvidgning av tonnagebeskattningssystemets omfattning till att inkludera vissa verksamheter inom specialsjöfart;
• förändrade förutsättningar för när ett fartyg ska anses vara kvalificerat; och
• ett lägre krav på bruttodräktighet.

Sverige införde det nuvarande tonnagebeskattningssystemet den 1 januari 2017. Tonnagebeskattning är en frivillig beskattningsmetod som kan användas av företag som bedriver s.k. kvalificerad rederiverksamhet. Beskattningsmetoden innebär att inkomst från kvalificerad rederiverksamhet beräknas schablonmässigt utifrån fartygens nettodräktighet, oberoende av fartygens inkomster och utgifter, och att den schablonmässigt beräknade inkomsten beskattas med gällande skattesats.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 20 juli 2026 med första tillämpning för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2026.

Hur kommer ändringarna påverka svensk sjöfart?

De nya lagändringarna innebär en välkommen modernisering av delar av regelverken för svensk sjöfart, och vi ser att det finns ett tydligt fokus på att öka flexibiliteten och konkurrenskraften för den svenska sjöfartssektorn. Vi ser redan nu ett par nya trender, såsom ett ökat antal in- och omflaggningar till svensk flagg där vi även har agerat legal rådgivare i samband med Stena-koncernens inflaggning av Suezmaxfartyget Stena Sunrise.

Sammanfattningsvis innebär regelförändringarna att:

• en betydande kostnad försvinner genom avskaffandet av stämpelskatten;
• ytterligare finansieringsformer kan bli mer attraktiva för såväl rederier som finansiärer genom det nya bareboatregistret; och
• utvidgningen av tonnagebeskattningssystemet kan göra det möjligt och mer attraktivt för fler att ingå i systemet.

Setterwalls biträder och har bred kompetens inom samtliga sjö- och transporträttsliga frågor, såsom försäljning och finansiering av fartyg, förhandling av kommersiella transportavtal samt sjö- och transporträttsliga tvister. Vi följer det fortsatta lagstiftningsarbetet och marknadsrörelserna i den svenska sjöfartssektorn noggrant. Om du eller ditt företag har frågor om sjö- eller transporträttsliga ärenden eller om det pågående lagstiftningsarbetet, är du varmt välkommen att kontakta oss.