Nytt förslag om införande av ett ekonomiskt arbetsgivarbegrepp i svensk rätt

I en nyligen inlämnad proposition till riksdagen föreslår regeringen att ett ekonomiskt arbetsgivarbegrepp införs i svensk rätt, vilket innebär förändrade skatteregler för utländska arbetstagare som är uthyrda till ett företag i Sverige. Syftet med förslaget är att skapa en rättvisare konkurrenssituation på den svenska arbetsmarknaden. Setterwalls sammanfattar förslaget i artikeln nedan.

Ett undantag till 183-dagarsregeln
Den nu gällande 183-dagarsregeln innebär att utländska arbetstagare som tillfälligt arbetar i Sverige under vissa förutsättningar undgår beskattning här, om deras svenska vistelse inte överstiger 183 dagar under en tolvmånadersperiod. Den föreslagna ändringen introducerar ett undantag till 183-dagarsregeln för s.k. ”uthyrd arbetskraft” i enlighet med nya 6a § i Lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK).

En uthyrd arbetstagare anses vara den som hyrs ut eller ställs till förfogande för att utföra arbete i Sverige hos ett svenskt företag eller ett hos utländskt företag med fast driftställe i Sverige, under företagets kontroll och ledning. Den uthyrde arbetstagaren blir genom förslaget skattskyldig i Sverige om arbetet som utförs här varar under mer än 15 dagar i följd, eller överstiger sammanlagt 45 dagar under ett kalenderår.

I propositionen föreslås även att utländska utbetalare ska bli skyldiga att göra skatteavdrag för den ersättning som betalas ut till arbetstagare för arbete som utförs i Sverige. Detta kan jämföras med att en skyldighet att göra skatteavdrag i Sverige idag endast finns för svenska företag och utländska företag med fast driftställe i Sverige.

Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2021.

Förslagets förenlighet med skatteavtal
I propositionen anger regeringen att den föreslagna lagstiftningen är förenlig med skatteavtal utformade enligt OECD:s modellavtal. Ett land har möjlighet att använda sig av ett ekonomiskt arbetsgivarbegrepp i fråga om uthyrd personal, vilket medför att Sverige har rätt att beskatta dessa arbetstagare trots att vistelsen här inte överstiger 183 dagar. Synsättet kan överföras på tillämpningen av ingångna skatteavtal.

Vilka konsekvenser väntas lagändringen leda till?
Om lagändringen kommer till stånd uppstår sannolikt ökade administrativa kostnader för begränsat skattskyldiga som arbetar tillfälligt i Sverige. Personer som beskattas både i Sverige och i sitt hemland för samma inkomst kan dock normalt ansöka om att dubbelbeskattningen undanröjs i hemlandet. Det nya lagförslaget bedöms även medföra en ny administrativ börda för utländska företag som bedriver verksamhet i Sverige. Samtidigt menar regeringen att förslaget innebär en ökad likformighet mellan företag ur ett konkurrensperspektiv.

Regeringen anser sammantaget att de negativa konsekvenserna överträffas av långsiktiga positiva effekter som följer av ökad konkurrensneutralitet.

Förslaget kan få långtgående konsekvenser för många typer av bolag som idag hyr in arbetskraft från andra länder och sådana utländska bemanningsbolag som idag verkar i Sverige. Setterwalls kommer att följa den fortsatta utvecklingen av förslaget noga.

Propositionen finns att läsa i sin helhet här.