Regeringen beslutar om överlapp för havsbaserade vindkraftparker

Tillståndsansökningar för två vindkraftparker överlappade varandra geografiskt och ansökan om tillstånd för ett delområde avslogs.

Regeringen gav den 15 maj 2023 Vattenfall Vindkraft AB (Vattenfall) och Galatea-Galene Vindpark AB (Galatea-Galene) tillstånd till uppförande och drift av havsbaserade vindkraftparker i Kattegatt, Sveriges ekonomiska zon. Vattenfall erhöll tillstånd för högst 80 verk inom Kattegatt Syd och Galatea-Galene erhöll tillstånd för högst 21 vindkraftverk inom delområdet Galene. Ansökan om tillstånd för delområdet Galatea avslogs.

Regeringen anger att en bedömning ska göras enligt 3 kap. 1 § miljöbalken som föreskriver att vattenområden ska användas för det eller de ändamål för vilket området är mest lämpat med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning.

Regeringen konstaterar att det råder små skillnader mellan de två ansökningarna vad avser omgivningspåverkan, förslag till försiktighetsmått och strategi för projektanpassningar samt att ansökningarna avser två samhällsviktiga och bra vindkraftsprojekt med jämförbar planerad elproduktion. För båda parker har därutöver lämnats in ansökan om undersökningstillstånd för utläggning av undervattenskablar. För Kattegatt Syd finns därutöver, noterar regeringen, ett intentionsavtal med Svenska kraftnät.

Mot bakgrund av detta konstaterar regeringen att vindkraftpark Kattegatt Syd ligger långt fram i sina processer och bedömer sammantaget att Kattegatt Syd på ett bättre sätt främjar långsiktig hushållning av allmänna resurser i de delar där anspråken överlappar varandra varför ansökan avslås i den del som avser Galatea. Regeringen anför i övrigt att då tillstånd beviljas för Kattegatt Syd bör det enligt regeringen finnas goda möjligheter till lösningar som kan ge Galene ekonomisk bärkraftighet.

Regeringens beslut ger inte mycket vägledning beträffande vilka faktorer som rent faktiskt lett till utfallet om företräde. Klart är emellertid att regeringen redan inom ramen för de grundläggande hushållningsbestämmelserna i 3 kap. miljöbalken anser sig kunna göra avvägningar om företräde av aktuellt slag. Detta utan att tillämpa den bestämmelse i 16 kap. miljöbalken som reglerar hur konkurrerade ansökningar om samma naturresurs ska hanteras, en bestämmelse som dock inte är direkt tillämplig på ansökningar om tillstånd inom ekonomisk zon.

I ljuset av dessa beslut blir redovisningen i juli 2024 av den av regeringen nyligen tillsatta utredningen för att effektivisera etableringen av havsbaserad vindkraft än mer intressant. I uppdraget ingår att analysera hur ensamrätt kan regleras för etablering av vindkraft bl.a. i Sveriges ekonomiska zon. Därutöver ska analyseras hur prövningen av havsbaserad vindkraft kan samlas i en lag för en samordnad, modern och effektiv prövning av vindkraftsverksamheter i ekonomisk zon. I avvaktan på utredningsresultat och eventuella författningsändringar sätter de meddelade tillståndsbesluten fokus på behovet att tillhandahålla argument och underlag för att bedöma en verksamhets långsiktiga hushållning med allmänna resurser. Vilket som är det i det avseendet ”bästa projektet” vid konkurrerande anspråk synes i mångt och mycket vara en öppen fråga.

Innehållet är en allmän redogörelse av informativ karaktär och är inte juridisk rådgivning att lägga till grund för bedömning i ett enskilt ärende.