Skatterättsliga nyheter

Under året har flera intressanta skatterättsliga avgöranden och nyheter meddelats. Vissa förtydligar rättsläget och andra aviserar intressanta kommande förändringar. Setterwalls presenterar nedan några av årets mest intressanta nyheter på skatteområdet. Vi går även översiktligt genom den så kallade kupongskatteutredningen och de senaste skattenyheterna från budgetpropositionen.

Utveckling avseende beskattning av differentierad utdelning
Beskattning av differentierad utdelning, det vill säga olika rätt till utdelning på aktier, har varit ett skatterättsligt område med stor osäkerhet. Generellt sker beskattning av utdelning på aktier i inkomstslaget kapital. Högsta förvaltningsdomstolen har dock uttalat att belopp som enligt beslut från bolagsstämma ska behandlas som utdelning inte undantagslöst kan behandlas som så vid beskattningen. Om det finns en direkt koppling mellan en aktieägares arbetsinsatser och utdelningen kan det vara aktuellt att beskatta utdelningen som ersättning för arbetsprestationer i inkomstslaget tjänst. Setterwalls presenterar nedan två avgöranden som ger vägledning för hur differentierad utdelning ansetts kunna ske med beskattning i inkomstslaget kapital.

I fjol uttalade Skatterättsnämnden i ett förhandsbesked som sedermera fastställts av Högsta förvaltningsdomstolen i HFD 2020 ref. 1 att utdelning som enligt överenskommelse enbart utgått på en av två delägares aktier inte skulle föranleda tjänstebeskattning. Anledningen till att någon tjänstebeskattning inte skedde var att orsaken till utdelningen var att den ena delägaren slutat arbeta i företaget och den riktade utdelningen utgick som ersättning för dennes aktier som skulle överlåtas till den kvarvarande aktiva delägaren. Avgörandet finns att läsa i sin helhet här.

I sommar kom det ett nytt avgörande från Skatterättsnämnden som kan ge vägledning kring när differentierad utdelning beskattas i inkomstslaget kapital i samband med att en delägare avvecklar sitt ägande. I Skatterättsnämndens avgörande 98-19/D ansågs en överenskommelse mellan två aktieägare genom vilken utdelning enbart skulle utgå till den ena aktieägaren inte föranleda beskattning i inkomstslaget tjänst när den andra aktieägaren skulle ta över aktierna och driva verksamheten vidare. Avgörandet finns att läsa i sin helhet här.

Teckningsoptioner som leveransmetod för kvalificerade personaloptioner
Högsta förvaltningsdomstolen har i ett nyligen avgjort förhandsbesked klarlagt att de särskilda reglerna för kvalificerade personaloptioner kan tillämpas när förvärvet av andelar sker genom teckning via teckningsoptioner, enligt ett särskilt förfarande. De aktuella personaloptionerna var utformade så att utnyttjande av personaloptionerna ovillkorligen ledde till att den anställde förvärvade andelar i bolaget. Högsta förvaltningsdomstolen uttalade att aktieförvärvet skedde genom ett i aktiebolagslagen anvisat och reglerat förfarande och att den omständighet att förvärvet innefattade även det ledet att den anställde först förvärvade teckningsoptioner som sedan omedelbart utnyttjades för förvärv av aktier inte kunde anses innebära att den anställde utnyttjade personaloptionen för att förvärva något annat än andelar i bolaget. Avgörandet finns att läsa i sin helhet här.

Med anledning av avgörandet kommer Skatteverket se över sitt ställningstagande ”Förvärv av teckningsoptioner i samband med de särskilda bestämmelserna om personaloptioner” med dnr 202 229352-18/111. 

Förslag om en ny lag om källskatt på utdelning
Finansdepartementet presenterade i våras sin promemoria med förslag om ny lag om källskatt på utdelning. Lagen är avsedd att ersätta nu gällande kupongskattelag. Skatten ska som tidigare kupongskatt vara en statlig källskatt på utdelningar med en skattesats om 30 procent på utdelningen. I förslaget införs ett krav på att lämna information på individnivå i skattedeklarationen för att kunna tillämpa den reducerade skattesatsen som följer av många av de skatteavtal som Sverige ingått.

I förslaget ska även regler innebärande att skatten ska tas ut även när den som har rätt till utdelningen inte är den som mottager utdelningen, i de fallen ska den som faktiskt mottagit utdelningen ses som skattskyldig. Bestämmelserna införs för att motverka kringgående av aktieutlåningsreglerna samt de så kallade cum-cum uppläggen.

Förfarandet enligt förslaget ska följa den systematik och struktur som används i skatteförfarandelagen. Möjlighet ska även införas att överlåta ansvaret för att innehålla, redovisa och betala in källskatten till godkänd mellanhand.

Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2022 avseende godkänd mellanhand och i övrigt den 1 juli 2022. Remissvaren ska ha varit Finansdepartementet tillhanda den 14 augusti 2020. Promemorian finns att läsa här och Setterwalls följer utvecklingen med intresse. Setterwalls arbetar löpande med ägarförändringar och strukturfrågor i ägarledda företag samt med utformande och upprättande av incitamentsprogram, välkommen att kontakta oss vid frågor.

Nyheter i budgetpropositionen
Regeringen presenterade nyligen sin budgetproposition för 2021, förslaget innehöll flertal nya förslag på det skatte- och avgiftsområdet, många kopplade till den pågående pandemin samt miljön. Setterwalls har sammanfattat huvuddragen. 

Regeringen presenterade sina förslag indelade i följande huvudgrupper:

• skatt på arbetsinkomster (skatt på förvärvsinkomster och socialavgifter m.m.),
• skatt på kapitalägande (kapital- och egendomsskatter),
• skatt på kapitalanvändande (företagsskatter),
• skatt på konsumtion m.m. (energi- och miljöskatter, övriga punktskatter och mervärdesskatter), och
• övriga skattefrågor.

– Skatt på arbetsinkomster
Regeringen presenterade följande förslag på området som rör arbetsinkomster:

• Skatten för personer över 65 sänks ytterligare.
• Rutavdraget utvidgas till att även omfatta exempelvis kemtvätt och bortforsling av bohag och annat lösöre och taket för rutavdraget höjs.
• Beslut om återbetalning av felaktigt utbetalda belopp avseende skattereduktion för hushållsarbete gäller omedelbart.
• Skattereduktion för installation av grön teknik införs.
• Ändrad beräkning av förmånsvärdet för fri kost.
• Skattereduktion för förvärvsinkomster, förslaget innebär att skattereduktion som huvudregel ska uppgå till 1 500 kronor per person och år, förslaget ska träda ikraft 1 januari 2021.
• En tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster för att hantera ökade arbetskostnader till följd av pandemin aviserades, förslaget bör träda ikraft under 2021 och gäller för beskattningsåren 2021 och 2022.
• Utvidgad tidsgräns för expertskatt.
• Ändrade regler för kostförmån i särskilda fall.
• Justerad beräkning av bilförmån.
• Vissa ändrade åldersgränser i skatte- och socialavgiftssystemet.
• Ytterligare förstärkning av nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling.
• Tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter för personer mellan 19 och 23 år.
• Tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifter för upp till två anställda.

– Skatt på kapitalägande
Regeringen presenterade nedan förslag på området:

• Avskaffad schablonintäkt vid uppskovsbelopp, den s.k. flyttskatten ska enligt förslaget avskaffas och ändringarna träder ikraft den 1 januari 2021 och tillämpas på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020.
• Aviserades om tillfällig skattereduktion för investeringar, förslaget bör träda ikraft 1 januari 2022.
• Aviserades om justerande bestämmelser om avdrag för koncernbidragsspärrade underskott och avdrag för negativt räntenetto.
• Höjd skatt på finanssektorn, det kommande förslaget bör träda ikraft den 1 januari 2023.

– Skatt på konsumtion m.m. – energi och miljöskatter
Regeringen presenterade nedan förslag på området:

• Pausad BNP-indexering för drivmedel, skatt på bensin och diesel bör under 2021 och 2022 bestämmas utan hänsyn till förändringar i BNP.
• Höjd energiskatt på viss elektrisk kraft, skattenivån i lag om skatt på energi höjs 0,6 öre per kilowattimme avseende el som förbrukats i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet m.m.
• Avskaffande av skattebefrielse för vissa biobränslen för uppvärmning.
• Slopad nedsättning av energiskatt på bränslen i vissa sektorer.
• Trängselskatt i Marieholmstunneln införs.
• Utökad befrielse från energiskatt för egenproducerad el, undantaget från skatteplikt genomförs genom höjda effektgränser.
• Beskattning av högkoncentrerade e-vätskor.
• Beskattning införs på sådan tobak som i dag inte beskattas i dag och tobaksskatten höjs.
• Skatt på kemikalier i kläder och skor bör införas.

– Skatt på konsumtion m.m. – mervärdesskatt

• Omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt bör införas vid omsättning mellan beskattningsbara personer av mobiltelefoner, spelkonsoler, integrerade kretsanordningar, pekdatorer och bärbara datorer.

Setterwalls följer utvecklingen på området med stort intresse. Har du frågor är du välkommen att kontakta oss.