Vätgas i fokus – vad säger juridiken?

Vätgasbranschen är på stark frammarsch. EU storsatsar och det svenska arbetet för en nationell vätgasstrategi är igång. I denna artikel redogör Setterwalls Tove Andersson, Jonathan Andersson och Sunniva Rosqvist för den senaste utvecklingen och de regulatoriska frågor som är i blickfång.

EU:s storsatsning på vätgas och den svenska vätgasstrategin
Några år har hunnit gå sedan EU-kommissionen presenterade sin s.k. Green Deal, den europeiska färdplanen för en hållbar ekonomi. I planen presenteras de politiska initiativ som ska hjälpa EU uppnå sitt mål om klimatneutralitet senast 2050. Att övergången till en vätgasekonomi utgör en viktig del i klimatomställningen blev särskilt tydligt i somras, då Kommissionen antog en strategi för vätgas och presenterade en storsatsning på 430 miljarder euro för att göra vätgas till en del av vår framtida energimix.

Övergången till en vätgasekonomi ska enligt Kommissionens strategi ske i tre faser fram till 2050. Målet är att öka den installerade elektrolyseffekten för produktion av förnybar vätgas till motsvarande 6 GWel år 2024 och 40 GWel år 2030. Därefter bör tekniken för förnybar vätgas vara mogen för en storskalig utbyggnad som når alla sektorer där det är svårt att fasa ut fossila bränslen. Bedömningen är att denna satsning kommer att skapa en marknad värd flera tusen miljarder euro som i sin tur bidrar med upp till en miljon nya arbeten.

Flera länder i Europa har redan tagit fram nationella vätgasstrategier och detta är på gång även i Sverige. Den 21 januari i år överlämnade Fossilfritt Sverige den vätgasstrategi som regeringen gett dem i uppdrag att ta fram för att identifiera frågor och utmaningar som kräver nationell samordning för att kunna accelerera utvecklingen mot en vätgasekonomi. Därefter har Energimyndigheten getts i uppdrag att ta fram förslag till en nationell vätgasstrategi.

Fossilfritt Sveriges vätgasstrategi har tagits fram i samarbete med företag och andra aktörer inom vätgasens värdekedja och innehåller bl.a. förslag om satsningar på elnätet, stöd för fossilfria vätgasprojekt samt förenklingar i miljötillståndsprocessen för företag som vill ställa om till grön vätgasproduktion. Enligt strategin bör regeringen sätta som planeringsmål om 3 GWel för år 2030 samt minst 8 GWel för år 2045. För att effektivisera bör satsningarna i första hand endast ske i vissa valda regioner, s.k. vätgaskluster.

I Energimyndighetens uppdrag att ta fram en nationell vätgasstrategi ingår att analysera och kvantifiera potentialen för ökad produktion, lagring, transport och användning av vätgas, elektrobränslen och ammoniak i olika sektorer i Sverige och översiktligt inventera möjligheterna till samarbete med andra länder och aktörer i Europa. Uppdraget ska redovisas senast den 31 juli 2021.

Vätgasjuridik och regulatoriska luckor
I svensk rätt regleras hanteringen av vätgas bl.a. av olyckslagstiftningen samt miljö- och energilagstiftningen. Några exempel på lagstiftning som, beroende på mängder och hantering, kan bli aktuell är lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE), lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (Sevesolagen), miljöbalken, plan- och bygglagen samt lagen om transport av farligt gods. I sammanhanget kan noteras att Fossilfritt Sverige i sin vätgasstrategi framfört att det behövs utveckling även av en vätgasinfrastuktur. Eftersom vätgasledningar är en relativt ny sorts infrastruktur har nya regelverk på nätsidan efterfrågats.

LBE föreskriver exempelvis tillståndsplikt för den som hanterar vätgas över en viss mängd. Tillståndsmyndigheten är den kommun där den tillståndspliktiga hanteringen av vätgas ska bedrivas och tillståndsprocessen kan vid behov innefatta samråd med andra berörda myndigheter. LBE innehåller även en rad andra krav. Bland annat föreskrivs att den som bedriver tillståndspliktig verksamhet är skyldig att utreda riskerna för olyckor och skador vid hanteringen av vätgas.

Seveso-lagen föreskriver ytterligare krav beroende på vilka mängder vätgas som hanteras. Det finns två kravnivåer för Seveso-anläggningar – en lägre och en högre. Den lägre kravnivån innebär bl.a. att verksamheten ska anmälas till länsstyrelsen och att ett handlingsprogram ska finnas. Den högre kravnivån innebär bl.a. att tillstånd krävs och att en säkerhetsrapport ska tas fram.

Miljöbalken föreskriver vidare tillstånds- och anmälningsplikt för hantering och tillverkning av vissa kvantiteter gas, medan plan- och bygglagen uppställer krav på exempelvis bygglov och även detaljplan för vissa anläggningar, beroende på vad som uppförs. Även vattenhanteringen kan vara prövningspliktig enligt miljöbalken. Lagen om transport av farligt gods innehåller i sin tur regler som syftar till att förebygga, hindra och begränsa att transporter av farligt gods orsakar skador.

Även på EU-nivå finns regleringar som påverkar vätgasproduktion och vätgasinfrastruktur på olika sätt. Flera lagförslag förväntas presenteras vid olika tillfällen under 2021. Det som är aktuellt är bland annat revideringar av statsstödsreglerna, TEN-E-förordningen om riktlinjer för transeuropeisk energiinfrastruktur, AFID-direktivet om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen, RED II-direktivet om förnybar energi samt ETD-direktivet om energiskatter.

Allt som allt kan en rad olika regelverk aktualiseras beroende på hanteringen i det enskilda fallet. Givet den utveckling som kan förväntas inom branschen de närmaste åren är det viktigt att verksamhetsutövare får tydlig vägledning från myndighetshåll, inte minst inom de helt nya tillämpningsområden som håller på att växa fram. Det kan i sammanhanget nämnas att aktörer som redan idag arbetar med vätgas i Sverige vittnar om okunskap om vätgas hos beslutsfattare vilket dels medför att det blir svårt att få tydlig och korrekt information om gällande krav, dels att riskerna med vätgas ibland överdrivs.

Det är mot ovanstående bakgrund välkommet att Fossilfritt Sveriges nya vätgasstrategi understryker behovet av att se över gällande regelverk och öka kunskapen hos myndighetsutövare om vätgasen och dess risker. Under tiden gäller det för vätgasekonomins nya aktörer att hålla sig ajour med befintlig lagstiftning på området och kommande förändringar.

Vi på Setterwalls bevakar löpande utvecklingen på vätgasområdet och är sedan årsskiftet medlemmar i Vätgas Sverige, ett partnerskap som arbetar för att underlätta vätgasomställningen. Vi hoppas kunna bidra till att öka våra klienters kunskap om gällande regelverk och hjälpa dem driva sina kommande projekt framåt.