artikel | 19 okt 2023

Ett företag kan alltid använda omsättning vid beräkning av momsavdrag vid blandad verksamhet enligt ett nytt avgörande från HFD

Responsive image

Den 16 oktober 2023 meddelade Högsta förvaltningsdomstolen (”HFD”) ett avgörande där domstolen slog fast att ett företag alltid har rätt att använda omsättningen som grund vid beräkningen av momsavdraget vid blandad verksamhet. HFD underkänner också den svenska momslagens bestämmelser om avdrag för ingående moms i blandad verksamhet och dess förenlighet med EU rätten. Avgörandet kommer få betydande konsekvenser för de företag som bedriver blandad verksamhet oavsett bransch. Setterwalls går i denna artikel igenom hur detta kommer att påverka er verksamhet.

Bakgrund
Bolaget, vars beskattning avgörandet avser, (”Bolaget”) bedrev både momspliktig verksamhet, huvudsakligen försäljning och leasing av bilar, samt från moms undantagen verksamhet, huvudsakligen med intäkter från försäkrings- och finansverksamhet (s.k. blandad verksamhet). Bolaget hade begärt att avdragsbeloppet av ingående moms avseende kostnader som var gemensamma för Bolagets verksamheter skulle fastställas med omsättningen i de olika verksamheterna som fördelningsmetod. Sådan uppdelning innebar att i princip hela den ingående momsen på de aktuella kostnaderna var avdragsgill.

Skatteverket avslog dock Bolagets begäran och beslutade att uppdelningen skulle beräknas enligt en av Bolaget tidigare tillämpad sektoriserad fördelningsmetod, där verksamheten fördelas i olika sektorer mellan vilka ingående moms delas upp i förhållande till andel av ingångna avtal och finansierat belopp. Enligt Skatteverket återspeglade metoden på ett mer exakt sätt resursförbrukningen i Bolagets verksamheter. Sådan uppdelning innebar i stället att cirka två tredjedelar av den ingående momsen var avdragsgill. Både förvaltningsrätten och kammarrätten fastställde Skatteverkets beslut.

Är den svenska regleringen förenlig med EU-rätten?
Prejudikatfrågan

HFD meddelade prövningstillstånd avseende frågan om det är förenligt med EU-rätten att, såsom Skatteverket beslutat, med stöd av avdragsbestämmelserna i momslagen inte medge att en skattskyldig använder en omsättningsbaserad beräkningsmetod och i stället bestämma att en annan metod ska användas.

Momslagen anger inga konkreta metoder för proportionering

HFD framför att det i den svenska momslagen, till skillnad från EU:s momsdirektiv, inte anges några konkreta metoder för hur avdrag för ingående moms vid blandad verksamhet ska proportioneras mellan olika verksamheter, utan endast att det ska göras genom uppdelning efter skälig grund. I EU:s momsdirektiv är, som nämnt, huvudregeln att avdrag för ingående moms ska beräknas utifrån omsättningen och det anges därutöver ett antal alternativa metoder för beräkningen som är frivilliga för EU:s medlemsstater att genomföra.

HFD bedömer i sitt avgörande att det inte finns någon bestämmelse i svensk lagstiftning som genomför det aktuella undantagen från huvudregeln och att det därmed saknas grund för Skatteverket att, mot Bolagets vilja, tillämpa beslutad fördelningsmetod vid blandad verksamhet om den skattskyldige beräknat momsavdraget enligt huvudregeln. HFD hänvisar till att det av EU-domstolens praxis framgår att direktivbestämmelser måste införlivas i nationell rätt på ett tillräckligt tydligt, precist och klart sätt, för att de enskilda som berörs ska få full kännedom om sina rättigheter och skyldigheter.

Sammanfattningsvis anser HFD att den svenska momslagens bestämmelser om hur avdrag för ingående moms ska proportioneras i blandad verksamhet inte på ett korrekt sätt har införlivat regleringen i momsdirektivet. Vidare fastställde HFD att EU:s momsdirektiv har direkt effekt, vilket innebär att ett den skattskyldige direkt kan tillämpa momsdirektivets omsättningsbaserade metod för att beräkna andelen avdragsgill moms för sin blandade verksamhet. En omsättningsbaserad beräkningsmetod enligt EU:s momsdirektiv kan därmed inte vägras.

Setterwalls kommentar
HFD:s avgörande tydliggör en angelägen diskrepans som finns mellan den svenska momslagen och EU:s momsdirektiv i frågan kring beräkningsmodellen för avdragsgill moms i blandad verksamhet. Som HFD framför har bestämmelsen om uppdelning efter skälig grund sin bakgrund i den äldre momslagen från 1968 och har inte utformats i syfte att införliva den EU-rättsliga regleringen. Likväl så har denna fråga inte beaktats i samband med utformningen av den nya momslagen som trädde i kraft 1 juli 2023. Det bör därmed vara hög tid för lagstiftaren att komma med förslag till ändring av momslagen där momsdirektivets bestämmelser och möjligheter införlivas på ett korrekt och lämpligt sätt i Sverige.

Avgörandet är dock positivt och innebär att det blir aktuellt för bolag som bedriver blandad verksamhet att se över sin beräkningsmodell då det till följd av HFD:s avgörande kan innebära utökade möjligheter till avdrag för ingående moms. I synnerhet i de fall där bolag har använt alternativa fördelningsgrunder enligt Skatteverkets vägledning eller nekats omsättning som fördelningsgrund i blandad verksamhet. Exempelvis bör ett fastighetsbolag ha möjlighet att ompröva tidigare avdrag som gjort med tillämpning av fördelningsmodell baserad på yta.

Välkommen att kontakta oss avseende rådgivning om hur HFD:s avgörande påverkar ert företag eller med frågor om omprövning av mervärdesbeskattning.

Innehållet är en allmän redogörelse av informativ karaktär och är inte juridisk rådgivning att lägga till grund för bedömning i ett enskilt ärende.

Kontakt:

Verksamhetsområde:

Skatterätt

Vill du komma i kontakt med oss?

Fyll i formuläret samt vilket kontor du vill bli kontaktad av, så hör vi av oss inom kort.