Inför årsskiftet: Nyheter inom skatteområdet

Setterwalls har sammanfattat några aktuella skattenyheter som är bra att ha koll på inför årsskiftet.

Kvalificerade personaloptioner

Setterwalls har tidigare skrivit om förslaget att villkoren för s.k. kvalificerade personaloptioner ska utvidgas. Förslaget har nu bifallits i riksdagen och gäller från och med den 1 januari 2022.

Sedan 2018 finns lättnader i beskattningen för s.k. kvalificerade personaloptioner, vilka infördes för att underlätta för små och unga företag som saknar tillräcklig tillgång i kapital, men som har tillväxtambitioner, att rekrytera och behålla nyckelpersoner. Reglerna innebär att förmån av kvalificerade personaloptioner inte ska tas upp till beskattning av de anställda om vissa villkor är uppfyllda. Arbetsgivaren behöver inte heller betala arbetsgivaravgifter på förmånen.

För att ytterligare utvidga reglerna och förenkla det praktiska handhavandet kring kvalificerade personaloptioner, som har mött kritik för att vara svåra att tillämpa i praktiken, har riksdagen beslutat om lagändringar i reglerna om kvalificerade personaloptioner.

Fler, och större, företag bör omfattas av reglerna
Gränsen för medelantalet anställda och delägare som arbetar i företaget under det räkenskapsår som närmast föregår det år då personaloptionen förvärvas föreslås höjs från 50 till 150 personer. Gränsen för företagets nettoomsättning eller balansomslutning under samma år höjs från 80 till 280 miljoner kronor.

Reglerna omfattar styrelsemedlemmar
Utöver anställda kommer nu även styrelseledamöter och styrelsesuppleanter att omfattas av skattelättnaderna. Kravet på en intjänandetid om tre år ska alltså kunna uppfyllas genom anställning, styrelseuppdrag eller växling mellan dessa roller.

Styrelsemedlemmen ska under intjänandetiden få ersättning från företaget som tas upp till tjänstebeskattning med ett belopp om minst 1,5 inkomstbasbelopp för att kunna omfattas av reglerna om kvalificerade personaloptioner.

Även förvärv via teckningsoptioner omfattas
Förmån av kvalificerade personaloptioner ska inte bara undantas från beskattning om optionsinnehavaren utnyttjar optionen för förvärv av aktier, utan även vid utnyttjande av en option för förvärv av teckningsoptioner som i sin tur ger rätt att förvärva aktier i företaget. Detta har varit möjligt sedan en dom från Högsta förvaltningsdomstolen under 2020, men införs nu i lagstiftningen för en tydligare reglering.

Förmånsvärdet av en kvalificerad personaloption som ger rätt att förvärva teckningsoptioner ska anses motsvara värdet på de aktier som teckningsoptionerna ger rätt att förvärva.

Arbetsgivarens skyldighet att lämna uppgift i arbetsgivardeklarationen eller kontrolluppgift ska vid utnyttjande av personaloption för förvärv av teckningsoption gälla på samma sätt som vid utnyttjande för förvärv av andel.

I koncerner ska den kvalificerade personaloptionen kunna omfatta ett annat företag än det som ställt ut optionen
Undantaget från beskattning kommer från årsskiftet även att omfatta kvalificerade personaloptioner som utnyttjas för förvärv av aktier eller teckningsoptioner i ett annat företag än det som har gett ut optionen, förutsatt att företagen ingår i samma koncern när optionen ges ut.

Vid tillämpning av villkoren gällande företaget, optionen och optionsinnehavaren ska det som sägs om företaget gälla det företag i vilket optionen ger rätt att förvärva andelar eller teckningsoptioner.

När börjar de nya reglerna gälla?
De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2022.

Setterwalls kommentar
Ändringarna är välkomna och kommer att möjliggöra för fler företag att ge ut kvalificerade personaloptioner, och Sverige kommer även att närma sig förutsättningarna för de mycket snarlika optionsregler (s.k. EMI:s) som finns i Storbritannien och som i flera aspekter har varit en modell för de kvalificerade personaloptionerna. Fortsatt begränsas dock många företag av att företaget och dess koncernbolag högst får ha bedrivit verksamhet i tio år när personaloptionerna ges ut, vilket vi har sett har fått stor påverkan bland vissa nystartade verksamheter som faller utanför reglerna på grund av storägare som verkar via äldre holdingbolag.

Setterwalls fortsätter att följa utvecklingen avseende kvalificerade personaloptioner med intresse. Välkommen att kontakta våra skatteexperter med frågor om förslaget eller för rådgivning om användning av kvalificerade personaloptioner eller andra incitamentsprogram i ert företag.

Tillfällig lag om skattereduktion vid investeringar i inventarier anskaffade år 2021

Bakgrund
Riksdagen har den 13 oktober fattat ett beslut om att införa en tillfällig lag om skattereduktion för investeringar i inventarier anskaffade under kalenderåret 2021. Syftet med lagen är att ge incitament till företag att öka och tidigarelägga sina investeringar, för att motverka den minskade investeringstakten som pandemin enligt regeringen har medfört.

Lagen i korthet
Skattereduktionen uppgår enligt lagen till 3,9 procent av underlaget, vilket anses vara anskaffningsvärdet för materiella inventarier som anskaffats under 2021, och kan räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt, kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt. Lagen gäller både juridiska och fysiska personer som har inkomst av näringsverksamhet.

För att inventarierna ska ingå i underlaget krävs det att de skrivs av genom årliga värdeminskningsavdrag och att de har förvärvats genom köp, byte, egen tillverkning eller på ett liknande sätt. I och med att lagen endast omfattar investeringar i materiella tillgångar omfattas alltså inte immateriella tillgångar som exempelvis patent, varumärken och licenser.

I underlaget för skattereduktion ingår inte utgifter som får dras av omedelbart, där annan skattereduktion har beviljats, där försäkringsersättning har lämnats eller för inventarier som har förvärvats från ett företag inom samma intressegemenskap och använts för stadigvarande bruk inom denna. Vidare finns det särskilda begränsningar för inventarier som hyrs eller har hyrts ut, innefattande sådana som omfattas av finansiella leasingavtal och sale-and-lease-back-transaktioner.

Begäran om skattereduktion kan göras det första beskattningsåret som avslutas den 31 december 2022 eller senare och underlaget omfattar endast inventarier som fortfarande tillhör näringsverksamheten vid utgången av detta beskattningsår. Om företaget har kalenderår som räkenskapsår innebär detta därmed att skattereduktion kan beviljas för inventarier som införskaffats under 2021 och finns kvar i verksamheten vid utgången av 2022.

Lagen träder i kraft den 1 januari 2022 och gäller till och med den 31 december 2024.

Setterwalls kommentar
Med tanke på att lagen har röstats fram först i slutet av 2021 går det att ifrågasätta hur stor effekt den kommer ha på investeringsviljan i näringslivet. För de företag som planerar att genomföra investeringar är det dock viktigt att säkerställa att dessa levereras eller färdigställs innan årsskiftet för att reglerna ska kunna utnyttjas. Setterwalls finns tillgängliga för frågor och diskussioner kring vad den nya lagen innebär för just ert företag.

Utredning för införandet av generell stämpelskatteplikt vid förvärv av fast egendom genom fastighetsbildning

Enligt nu gällande regelverk utgår stämpelskatt vid förvärva av fast egendom genom exempelvis köp eller byte. Stämpelskatt utgår däremot inte för det fall förvärv av fast egendom sker genom fastighetsbildningsåtgärder såsom exempelvis fastighetsreglering eller klyvning något som har möjliggjort användandet av fastighetsbildningsåtgärder för att reducera eller undvika stämpelskatt i samband med förvärv av fast egendom.

Setterwalls har tidigare skrivit om att Lantmäteriet tidigare i år fått i uppdrag från regeringen att utreda frågan kring generell stämpelskatteplikt vid förvärv av fast egendom genom fastighetsbildningsåtgärder som ett led i att motverka kringgående. Resultatet av Lantmäteriets utredning ska presenteras senast den 17 december 2021. Setterwalls bevakar noga den fortsatta utvecklingen i frågan och kommer redogöra närmare för innehållet i utredningen när denna har presenterats.

Innehållet är en allmän redogörelse av informativ karaktär och är inte juridisk rådgivning att lägga till grund för bedömning i ett enskilt ärende.