artikel / 14 apr 2021

Kostnader för Ever Givens haveri drabbar varuägarna

Responsive image

Har du gods ombord på containerfartyget Ever Given som grundstötte i Suezkanalen? I denna artikel av publicerad av FKG (Fordonskomponentgruppen) svarar Setterwalls jurist och specialist inom transporträtt, Andréa Jällbrink, på vad som gäller vid ett så kallat ”gemensamt haveri”.

Den 1 april deklarerade rederiet som äger Ever Given ”gemensamt haveri”. Inte sedan 2018 har ett sådant omfattande haveri påkallats inom den globala sjöfarten, vilket ytterligare förstärker omfattningen av denna grundstötning i ett av jordens allra mest trafikerade farvatten.

 

Gemensamt haveri – förutbestämd riskfördelning

–Den sjörättsliga principen om gemensamt haveri, engelskans ”General Average”, grundas i att sjötransporter ses som ett gemensamt uppdrag för fartyg, frakt och last. Principen går långt tillbaka i tiden och handlar i korthet om en förutbestämd riskfördelning i vissa situationer eftersom sjöfart är en riskfylld verksamhet, berättar Andréa.

Ett gemensamt haveri föreligger som huvudregel om följande förutsättningar är uppfyllda:

  • Fara som rör både last och fartyg
  • Extraordinär uppoffring, och därtill hörande kostnader, för att rädda fartyget
  • Uppoffringen ska vara avsiktlig och bedömas som skälig.

Riskfördelningen innebär att samtliga parter med ett intresse i transporten, oftast fartygsägare respektive varuägare, ska dela proportionerligt på kostnaden för att säkra fartyget. I situationen i Suezkanalen handlar det om kostnaden för att få loss fartyget.

Principen kan demonstreras med ett räkneexempel:

  • Kostnad för att säkra last/fartyg: 10 MUSD
  • Sammanlagt värde för intressen som ska bidra: 100 MUSD
  • Varje part ska betala 10 procent av sitt värde som bidrag

 

Steg för steg vid gemensamt haveri – vad ska man tänka på som varuägare?

  1. Fartygsägaren har rätt att hålla inne godset för krav på varuägaren. Som varuägare måste man därför acceptera ansvar och ställa ut säkerhet i form av en haveriförbindelse för att få ut sitt gods.
  2. Om man har en varuförsäkring ställs även en haverigaranti som regel ut av försäkringsbolaget. Båda dokumenten förmedlas av fartygsägaren till varuägaren. Det första man som varuägare bör göra är att informera sitt försäkringsbolag om situationen och kontrollera vad som gäller.
  3. Bidraget betalas när den slutliga fördelningen har beräknats. Beroende på orsaken till incidenten kan man i vissa fall återkräva sitt bidrag (exempelvis om incidenten orsakats av att fartyget inte var sjövärdigt). Eventuella krav ska framställas inom ett år.

– Vid risk för försening i nästa led bör man kontrollera sina avtal och försöka åberopa force majeure, rekommenderar Andréa Jällbrink avslutningsvis.

Kontakt:

Verksamhetsområde:

Sjö- och transporträtt

Vill du komma i kontakt med oss?

Fyll i formuläret samt vilket kontor du vill bli kontaktad av, så hör vi av oss inom kort.