Lagförslag gällande intäktsdelning från vindkraftsanläggningar

Den 13 april 2026 presenterade regeringen, genom proposition 2025/26:239 Vindkraft i kommuner, förslag till en ny lag om intäktsdelning från vindkraftsanläggningar. Den föreslagna lagen ger ägare av bostadsbyggnader som ligger nära en vindkraftsanläggning rätt till ersättning motsvarande en andel av de årliga intäkterna från anläggningen. I denna artikel redogör vi för de centrala delarna av lagen.

Bakgrund

I skrivande stund finns ingen lagstadgad skyldighet för aktörer som äger eller driver vindkraftsanläggningar att utge ersättning till berörda närboende. Det är dock inte ovanligt med olika former av frivilliga ersättningar och stöd.

I syfte att stärka kommuners incitament att medverka till utbyggd vindkraft och kompensera dem vars omgivning påverkas av utbyggnaden gav regeringen 2022 en utredare i uppgift att lämna lagförslag i frågan, se dir 2022:27, den s.k. Incitamentsutredningen. 2023 överlämnade Incitamentsutredningen betänkandet Värdet av Vinden – Kompensation, incitament, och planering för en hållbar fortsatt utbyggnad av vindkraften (SOU 2023:18), som innehöll lagförslag om intäktsdelning till såväl närboende som lokalsamhället samt förslag om att fastighetsägare i vissa fall ska ha möjlighet att begära inlösa av fastigheter i närheten av vindkraftsanläggningar. I slutet av 2025 presenterade Klimat- och näringslivsdepartementet en kompletterande promemoria till Incitamentsutredningens betänkande, KN2025/02059, innehållande ett bearbetat och modifierat lagstiftningsförslag gällande intäktsdelning.

Regeringens nu presenterade proposition behandlar såväl förslagen i Incitamentsutredningens betänkande som den efterföljande promemorian. Den föreslagna lagen om intäktsdelning föreslås träda i kraft den 1 juli 2026. Riksdagen förväntas preliminärt fatta beslut om propositionen i början av juni 2026. I det följande beskriver vi centrala delar av den föreslagna lagen.

Vissa ägare av bostadsbyggnader ska ha rätt till vindkraftsersättning

Den föreslagna lagen föreskriver en rätt till s.k. vindkraftsersättning – dvs. ersättning i pengar motsvarande en andel av de årliga intäkterna från en vindkraftsanläggning – till den som vid utgången av en verksamhetsutövares intäktsår äger en bostadsbyggnad som (i) är belägen inom ett visst avstånd från ett vindkraftverk och (ii) fanns eller var under uppförande när tillstånd enligt 9 eller 11 kap. miljöbalken ansöktes för vindkraftsanläggningen (alternativt om byggnaden har ersatt en tidigare byggnad som fanns vid den tidpunkten). En byggnadsägare kan i vissa situationer även ha rätt till vindkraftsersättning även om villkoren i (ii) inte är uppfyllda, om det föreligger särskilda skäl. Med verksamhetsutövare avses den som driver eller innehar vindkraftsanläggningen eller på annat sätt har rätt att fatta avgörande ekonomiska eller andra beslut om anläggningen. Med intäktsår avses det kalenderår som en intäkt från vindkraftsanläggning uppkommer.

Om flera tillsammans äger en bostadsbyggnad föreslås de ha rätt till en andel av vindkraftsersättningen utifrån vars och ens andel i fastigheten till vilken byggnaden hör. Om det på en fastighet finns två eller flera bostadsbyggnader som ger rätt till vindkraftsersättning och byggnaderna ägs av samma person, ska ägaren ha rätt till ersättning endast med anledning av den av byggnaderna som ger rätt till högst ersättning.

Att notera är att lagen inte föreskriver något undantag från rätten till vindkraftsersättning för byggnadsägare som upplåter mark för en vindkraftsanläggning. Även om en fastighetsägare erhåller arrendeavgift för upplåtelse av mark till verksamhetsutövaren kan alltså vederbörande fortfarande ha rätt till vindkraftsersättning.

Vindkraftsersättning ska hanteras och utbetalas av verksamhetsutövare

Enligt regeringens förslag åligger det den som vid utgången av ett intäktsår är verksamhetsutövare att beräkna och betala vindkraftsersättning för det relevanta året till de som har rätt till sådan ersättning. Utbetalning av vindkraftsersättning för ett intäktsår föreslås ske senast den 1 juli året därpå. Den som vill ta del av vindkraftsersättning ska varje år skriftligen anmäla sitt anspråk till verksamhetsutövaren.

Verksamhetsutövare föreslås även åläggas en skyldighet att senast i samband med att en vindkraftsanläggning tas i drift genom kungörelse i ortstidning eller på annat lämpligt sätt informera potentiella berörda byggnadsägare om rätten till ersättningen och hur anspråk på ersättning kan anmälas.

Beräkning av vindkraftsersättning

Vid beräkningen av vindkraftsersättningen för en bostadsbyggnad ska andelen av intäkterna från ett vindkraftverk bestämmas med hänsyn till avståndet mellan mittpunkten i vindkraftsverkets torn och den del av bostadsbyggnaden som är närmast vindkraftverket. Storleken på den andel av intäkterna som ägaren av bostadsbyggnaden har rätt till varierar mellan 0,5 – 2,5 promille beroende på avståndet från vindkraftverket. Vindkraftsersättning ska inte utgå om avståndet överstiger nio gånger vindkraftverkets höjd.

Intäkterna från ett vindkraftsverk utgörs av intäkten från hela vindkraftsanläggningen under ett intäktsår dividerat med antalet vindkraftverk i anläggningen. Intäkterna från anläggningen föreslås uppskattas till ett schablonbelopp motsvarande marknadsvärdet – som beräknas på särskilt i lagen föreskrivet sätt utifrån priset på dagenföremarknaden på den dominerande organiserade marknadsplatsen – av den el som produceras av anläggningen i det elområde där elen matas in.

För bostadsbyggnader som ligger inom ett avstånd som berättigar till vindkraftsersättning för fler än ett vindkraftverk föreslås att andelen från maximalt två vindkraftverk ska ingå i ersättningen. Ersättningen ska i en sådan situation baseras på de två vindkraftverk som ger ägaren rätt till högst ersättning.

Lagen föreskriver ett tak för den sammanlagda vindkraftsersättning som ska utgå för ett intäktsår om två procent av vindkraftsanläggningens intäkter. Om den sammanlagda vindkraftsersättningen överstiger två procent föreslås att ersättningen till varje byggnadsägare sätts ned i proportion till respektive byggnadsägares andel.

Övrigt

Endast vindkraftsanläggningar som omfattas av tillstånd enligt 9 eller 11 kap. miljöbalken föreslås träffas av lagen. Vindkraftsanläggningar vars tillstånd enligt 9 eller 11 kap. miljöbalken har vunnit laga kraft före lagens ikraftträdande föreslås inte omfattas av lagen, med undantag för anläggningar som har fått kommunal tillstyrkan efter den 6 november 2025.

Bestämmelserna i den föreslagna lagen är tvingande till förmån för privatpersoner som äger bostadsbyggnader som berättigar till vindkraftsersättning. Eventuella avtalsvillkor som i jämförelse med lagens bestämmelser skulle vara till nackdel för en ersättningsberättigad privatperson kommer således vara utan verkan mot honom eller henne. Någon sådan begränsning finns inte för ersättningsberättigade juridiska personer.

Regeringen framför i propositionen att den delar Incitamentsutredningens bedömning att det kan finnas behov av att införa en rätt till inlösen av fastigheter vid utbyggnad av ny vindkraft i vissa situationer och låter informera om att den avser tillsätta en utredning för att se över möjligheten till inlösen av fastigheter intill nya vindkraftsanläggningar. Det kan således inte uteslutas att en rätt till inlösen av fastigheter tillkommer framöver.

Vi på Setterwalls har omfattande erfarenhet av fastighets- och miljörättsliga frågor som uppstår i samband med utbyggnad av vindkraft. Om du eller ditt företag har frågor gällande den föreslagna lagstiftningen, dess praktiska tillämpning eller andra närliggande frågor, tveka inte att höra av dig.

Innehållet i denna artikel är en allmän redogörelse av informativ karaktär och är inte juridisk rådgivning att lägga till grund för bedömning i ett enskilt ärende.