Listing Act – EU:s nya lagstiftningspaket som syftar till att underlätta för bolag vid börsnotering och i noterad miljö

I syfte att underlätta för bolag vid börsnotering och i noterad miljö har EU antagit ett nytt lagstiftningspaket ”Listing Act” (sv. noteringsakten). Listing Act innebär ändringar i EU:s prospektförordning, EU:s marknadsmissbruksförordning och EU:s förordning och direktiv om marknader för finansiella instrument (MiFIR och MiFID II) samt att EU:s noteringsdirektiv upphävs. Genom Listing Act införs även ett nytt direktiv för harmonisering av regler om aktiestrukturer med olika röstvärden.

Europeiska kommissionen presenterade under 2020 en ny fördjupad handlingsplan för kapitalmarknadsunionen. En central målsättning med kapitalmarknadsunionen har varit att underlätta små och medelstora företags tillgång till kapitalmarknadsfinansiering, som komplement till bankfinansiering. De senaste åren har flera rättsakter antagits och ändrats i det syftet. Den 7 december 2022 presenterade kommissionen ett nytt initiativ, Listing Act, med avsikten att minska den administrativa och ekonomiska bördan för i synnerhet små och medelstora noterade och listade företag. Syftet är att göra kapitalmarknaderna i EU till ett mer konkurrenskraftigt alternativ vid företagens val av handelsplats för notering.

Efter att förslagen har beretts och reviderats av EU:s institutioner inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet publicerades de idag den 14 november 2024 i Europeiska unionens officiella tidning. Lagstiftningspaketet träder i kraft i december 2024. Förordningen ska börja tillämpas vid tre olika tillfällen. Vid ikraftträdandet ska exempelvis de nya prospektundantagen (bortsett från det nya tröskelvärdet för prospektskyldighet), de förtydligade reglerna om marknadssondering och de utökade undantagen för handel under stängd period börja tillämpas. Den 5 mars 2026 upphör möjligheten att upprätta sekundäremissionsprospekt, EU-tillväxtprospekt och EU-återhämtningsprospekt. I stället kan EU‑tillväxtemissionsprospekt respektive EU-uppföljningsprospekt upprättas. Från och med den 5 juni 2026 ska exempelvis det nya tröskelvärdet för prospektskyldighet tillämpas. Utöver det börjar även de nya reglerna om offentliggörande av insiderinformation i en över tid pågående process att gälla arton månader efter ikraftträdandet.

Avseende Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/2810 av den 23 oktober 2024 om strukturer med aktier med högre röstvärde i bolag som ansöker om att få sina aktier upptagna till handel på en multilateral handelsplattform, ska Sverige ha implementerat bestämmelserna i nationell rätt senast december 2026.

Listing Act utgörs av tre olika EU-rättsakter: (i) en förordning om ändring av Marknadsmissbruksförordningen[1] , Prospektförordningen[2] och MiFIR[3], (ii) ett direktiv om ändring av MiFID II[4] och om upphävande av Noteringsdirektivet [5]  samt (iii) ett nytt direktiv om strukturer med aktier med utvidgad rösträtt i företag som ansöker om att få sina aktier upptagna till handel på en tillväxtmarknad för små och medelstora företag (”Röstvärdesdirektivet”).

Nedan följer ett urval av viktiga ändringar som införs genom Listing Act.

Ändringar i marknadsmissbruksförordningen

Nedan följer en beskrivning av de huvudsakliga ändringarna i Marknadsmissbruksförordningen.

• En emittent kommer inte att behöva offentliggöra insiderinformation som utgör ett mellanliggande steg i en över tid pågående process. I stället ska informationen offentliggöras i det slutliga steget av processen. Bakgrunden är att lagstiftaren anser att information som offentliggörs i ett mycket tidigt skede och är av preliminär karaktär kan vilseleda investerarna snarare än att bidra till en korrekt prissättning och komma till rätta med informationsasymmetri. Europeiska kommissionen ges befogenhet att anta en delegerad akt för att fastställa en exempel-lista över ”slutliga händelser” i processer som pågår över tid och som skulle utlösa skyldigheten att offentliggöra informationen. Begreppet ”insiderinformation” i artikel 7 Marknadsmissbruksförordningen ändras däremot inte och förbudet mot insiderhandel fortsätter således att utlösas även av ett mellanliggande steg i en över tid pågående process som klassificeras som insiderinformation.[6]
• Angående uppskjutande av offentliggörande av insiderinformation förtydligas det nuvarande kriteriet att uppskjutandet inte får vilseleda allmänhetentill att information som skjuts upp inte får stå i kontrast med den senaste informationen som emittenten har offentliggjort relaterad till det aktuella ämnet. Europeiska kommissionen ges befogenhet att i en delegerad akt specificera i vilka fall den senare situationen kan uppstå.[6]
• Vid insynstransaktioner ska personer i ledande ställning rapportera insynstransaktioner överstigande 20 000 euro under ett kalenderår, i stället för den tidigare gränsen om 5 000 euro. Finansinspektionen kan dock besluta att i Sverige höja detta tröskelvärde till 50 000 euro eller sänka det till 10 000 euro. Finansinspektionen har ännu inte lämnat något sådant besked.[7]
• Listing Act förtydligar reglerna om marknadssondering i Marknadsmissbruksförordningen. Definitionen av marknadssondering vidgas till att även omfatta potentiella transaktioner, det vill säga utan att en transaktion tillkännagivs i samband med sonderingen. Ändringarna klargör även att systemet för marknadssondering syftar till att utgöra ett skydd mot anklagelser om olagligt röjande av insiderinformation (så kallad safe harbour). Den nya regelstrukturen innebär att delar av kraven i samband med marknadssonderingar är obligatoriska (bland annat att skriftligt dokumentera om sonderingen innebär röjande av insiderinformation samt lämna denna dokumentation till Finansinspektionen vid förfrågan) och att delar av kraven i samband med marknadssonderingar är frivilliga (exempelvis inhämta ett samtycke till mottagande av insiderinformationen från den person som mottar den i samband med sonderingen).[7]
• De nuvarande undantagen för transaktioner under stängd period utökas, och avser exempelvis handel som inte rör aktiva investeringsbeslut eller handel som uteslutande är ett resultat av externa faktorer eller tredje parts åtgärder.[7]

Ändringar i prospektförordningen

Nedan följer en beskrivning av vissa av de centrala ändringarna i Prospektförordningen.

• Beloppsundantaget för prospektskyldighet harmonieras och sätts till 12 miljoner euro i hela unionen (gränsen i Sverige är idag 2,5 miljoner euro). Medlemsstaterna kan dock välja att i stället sätta beloppsgränsen till 5 miljoner euro. Om Sverige väljer den lägre beloppsgränsen återstår att se. [6]
• Det så kallade ”20-procentundantaget” (som innebär att ett prospekt inte behöver upprättas när värdepapper tas upp till handel på en reglerad marknad om de nya värdepapperna under en tolvmånadersperiod utgör mindre än 20 procent av antalet värdepapper redan upptagna till handel) höjs till 30 procent och gäller även, under förutsättning att vissa krav uppfylls, när värdepapper erbjuds till allmänheten. Ett av de villkor som uppställs är att ett kortare informationsdokument registreras hos FI och offentliggörs enligt de sedvanliga reglerna för offentliggörande i Prospektförordningen. [7]
• Ett nytt prospektundantag introducerats för en stor del av de sekundäremissioner [8] som sker på marknaden, som innebär att emittenten, förutsatt att vissa villkor är uppfyllda, enbart behöver upprätta ett kort dokument med nyckelinformation om emittenten och erbjudandet. [7]
• Prospekt kommer framgent vara mer standardiserade och strömlinjeformade (dvs. en fast ordningsföljd för informationen i prospekt).
• Som huvudregel ska prospekt i Sverige upprättas på antingen svenska eller När värdepapper erbjuds eller tas upp till handel på en reglerad marknad enbart i medlemsstaten, har Sverige däremot en möjlighet att besluta om att ett prospekt måste upprättas på svenska. Om Sverige väljer att göra det återstår att se.[6]
• EU-tillväxtprospekt utgår och i stället införs ett standardiserat EU-tillväxtemissionsprospekt som, om det upprättas avseende aktier, får vara max 75 A4-sidor. EU-tillväxtemissionsprospekt får upprättas och offentliggöras av bland annat ”små och medelstora företag”, förutsatt att emittenten inte har värdepapper upptagna till handel på en reglerad marknad.[9]
• Sekundäremissionsprospekt utgår och EU-återhämtningsprospektet ersätts av ett standardiserat EU-uppföljningsprospekt som, om det upprättas avseende aktier, får vara max 50 A4-sidor.[9]

Ändringar i MiFID II och upphävande av noteringsdirektivet

• Listing Act innebär även ändringar i MiFID II. En nyhet är att den lägsta andelen av kapitalet av ett aktieslag som ska vara i allmän ägo, så kallad free float, vid börsnotering och därefter, sänks från 25 till 10 procent. Det införs dock även en möjlighet för medlemsstaterna att, i stället för nyss nämnd procentgräns, ställa upp alternativa krav för att säkerställa tillräcklig likviditet i aktien, exempelvis att ett tillräckligt antal aktier ska innehas av allmänheten eller att aktierna innehas av ett tillräckligt antal aktieägare. Syftet är att möjliggöra för medlemsstaterna att ge emittenterna mer flexibilitet och göra unionens kapitalmarknader mer konkurrenskraftiga.
• Noteringsdirektivet (som är ett så kallat minimiharmoniseringsdirektiv) upphävs för att uppnå ett enhetligt regelverk på unionsnivå.

Nytt direktiv om aktiestrukturer med olika röstvärden för företag som ansöker om att notera sina aktier på en tillväxtmarknad för små och medelstora företag

Det nya direktivet innebär att företag som för första gången listar/tar upp sina aktier till handel (noterar sig) på en tillväxtmarknad för små och medelstora företag ska tillåtas ha en aktiestruktur där olika aktieslag har olika röstvärden. Som bekant är aktier med olika röstvärden redan vanligt förekommande i Sverige. Till skydd för minoritetsaktieägares och bolagets intressen föreslås vissa åtgärder, däribland bestämmelser om beslut att anta eller ändra en aktiestruktur med olika röstvärden ska fattas av bolagsstämman med kvalificerad majoritet, vilket redan gäller i Sverige enligt aktiebolagslagen. Omröstning ska ske separat för varje aktieslag vars rösträttigheter berörs av beslutet.

Förslaget till direktiv syftar till att stärka attraktionskraften för SME-marknader och till att reducera ojämlikheterna mellan företag som söker inträde till den inre marknaden. Förslaget ska bidra till att undanröja hinder för listningar.

Setterwalls kommentarer

Listing Act innebär omfattande ändringar av flera centrala regelverk på den europeiska kapitalmarknaden. Flera av ändringarna bedöms underlätta och leda till kostnadsbesparingar för företag, framför allt i samband med kapitalanskaffningar. Att skapa förbättrade finansieringsmöjligheter för företag och stärka konkurrenskraften hos kapitalmarknader inom EU bedöms vara av stor betydelse, men Setterwalls vill även understryka vikten av ett robust regelsystem som säkerställer en välfungerande kapitalmarknad. Lättnader och förenklingar i regelverken på kapitalmarknaden är önskvärt under förutsättning att investerarskyddet fortsatt är högt och att god informationsgivning och ett starkt förtroende för kapitalmarknaderna upprätthålls. Setterwalls har följt lagstiftningsprocessen för Listing Act och bedömer att förslagen som slutligen har antagits balanserar dessa intressen väl. För vidare information eller frågor är ni välkomna att kontakta Setterwalls aktiemarknadsgrupp.

[1] Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014.

[2] Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1129.

[3] Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014.

[4] Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU.

[5] Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/34/EG.

[6] ]Tillämpas från och med den 5 juni 2026.

[7] Tillämpas från och med december 2024.

[8] Erbjudanden av värdepapper av samma slag som värdepapper som under minst de senaste 18 månader handlats på en reglerad marknad eller en tillväxtmarknad för små och medelstora företag.

[9] Tillämpas från och med den 5 mars 2026.