artikel / 02 maj 2023

Listing Act – Europeiska kommissionens föreslagna åtgärder för att underlätta för bolag vid börsnotering och i noterad miljö

Responsive image

I syfte att underlätta för bolag vid börsnotering och i noterad miljö inom EU har Europeiska kommissionen lagt fram förslaget ”Listing Act” (sv. noteringsakten). Förslaget innebär ändringar i EU:s prospektförordning, EU:s marknadsmissbruksförordning och EU:s förordning och direktiv om marknader för finansiella instrument (MiFIR och MiFID II) samt att EU:s noteringsdirektiv upphävs.

Kommissionen presenterade under 2020 en ny fördjupad handlingsplan för kapitalmarknadsunionen. En central målsättning med kapitalmarknadsunionen har varit att underlätta små och medelstora företags tillgång till kapitalmarknadsfinansiering, som komplement till bankfinansiering. De senaste åren har flera rättsakter antagits och ändrats i det syftet. Den 7 december 2022 presenterade Europeiska kommissionen ett nytt initiativ, Listing Act, med avsikten att minska den administrativa och ekonomiska bördan för i synnerhet små och medelstora noterade och listade företag. Syftet är att göra kapitalmarknaderna i EU till ett mer konkurrenskraftigt alternativ vid företagens val av handelsplats för notering.

Listing Act utgörs av tre olika förslag: (i) en förordning om ändring av Marknadsmissbruksförordningen[1], Prospektförordningen[2] och MiFIR[3], (ii) ett direktiv om ändring av MiFID II[4] och om upphävande av Noteringsdirektivet[5] samt (iii) ett nytt direktiv om aktiestrukturer med olika röstvärden för företag som ansöker om att notera sina aktier på en tillväxt­marknad för små och medelstora företag.

Nedan följer ett urval av intressanta ändringar som föreslås genom Listing Act.

 

Ändringar i Marknadsmissbruksförordningen

  • Förslaget innebär att en emittent inte behöver offentliggöra insiderinformation som utgör ett mellanliggande steg i en över tid pågående process. I stället ska informationen offentliggöras i det slutliga steget av processen. Syftet är kostnadseffektivisering för emittenter och minskat informationsbrus för investerare. Eftersom förslaget inte ändrar begreppet ”insiderinformation” i artikel 7 Marknadsmissbruksförordningen fortsätter dock förbudet mot insiderhandel att utlösas även av ett mellanliggande steg i en över tiden pågående process som klassificeras som insiderinformation.
  • Angående uppskjutande av offentliggörande av insiderinformation innebär förslaget att det allmänna villkoret att uppskjutandet inte får vilseleda allmänheten ersätts med en förteckning över särskilda villkor som ska vara uppfyllda avseende den insiderinformation som emittenten har för avsikt att skjuta upp. Därutöver föreslås att Finansinspektionen ska underrättas redan när en emittent beslutar om att skjuta upp offentliggörandet av insiderinformation, idag gäller att underrättelse ska ske först när emittenten offentliggör informationen.
  • Emittenters hantering av insiderförteckningar föreslås förenklas avsevärt. Detta genom att utgångspunkten för emittenters skyldighet att föra insiderförteckning ändras så att enbart personer som har regelbunden tillgång till insiderinformation på grund av sin funktion eller befattning i emittenten ska föras upp på insiderförteckningen, så kallad permanent insiderförteckning. Esma har i ett brev ställt till Elisabeth Svantesson (som av en följd av Sverige ordförandeskap i EU är ordföranden för rådet för ekonomiska och finansiella frågor) daterat den 10 mars 2023 utryckt oro över denna del i förslaget, bland annat då det försvårar de behöriga myndigheternas tillsynsarbete.
  • Gällande insynstransaktioner föreslås att personer i ledande ställning ska rapportera insynstransaktioner överstigande 20 000 euro under ett kalenderår, i stället för dagens 5 000 euro.
  • Förslaget ändrar reglerna om marknadssondering i Marknadsmissbruksförordningen. I förslaget klargörs det att systemet för marknadssondering och de relevanta kraven syftar till att utgöra ett skydd mot anklagelser om olagligt röjande av insiderinformation (dvs. en så kallad safe harbour).

Ändringar i Prospektförordningen

  • Kommissionen föreslår att beloppsundantaget för prospektskyldighet harmonieras och sätts till 12 miljoner euro i hela unionen (enligt gällande regler gäller 2,5 miljoner euro i Sverige). Medlemsstaterna kan komplettera med nationell lagstiftning så länge sådana regler är proportionerliga. Om Sverige väljer att göra det återstår att se.
  • Det så kallade ”20-procentundantaget” (innebärandes att ett prospekt inte behöver upprättas när värdepapper tas upp till handel på en reglerad marknad om de nya värdepapperna under en tolvmånadersperiod utgör mindre än 20 procent av antalet värdepapper redan upptagna till handel) föreslås höjas till 40 procent och föreslås även gälla under förutsättning att vissa krav uppfylls när värdepapper erbjuds till allmänheten.
  • Ett nytt undantag föreslås för en stor del av de sekundäremissioner som sker på marknaden (så kallade ”uppföljningsemissioner”) samt under vissa förutsättningar vid listbyten, innebärandes att emittenten bara behöver upprätta ett så kallat sammanfattande dokument om högst tio sidor. Med sekundäremissioner innebär något förenklat att ett bolag har varit noterat i minst 18 månader och erbjuder värdepapper av samma slag som redan handlas.
  • Prospekten föreslås vara mer standardiserade och strömlinjeformade (dvs. en fast ordningsföljd för informationen i prospektet).
  • Prospekt föreslås få upprättas på engelska (utan dispens från Finansinspektionen), dock med en svensk sammanfattning. Prospekten kommer även fortsättningsvis få upprättas enbart på svenska.
  • EU-tillväxtprospekt ersätts med ett standardiserat EU-tillväxtemissionsdokument om max 75 sidor. EU- tillväxtemissionsdokument är obligatoriskt (om inte ett prospektundantag är tillämpligt) att upprätta och offentliggöra för vissa kategorier av erbjudare, däribland små och medelstora företag och emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en marknad för små och medelstora företag.
  • Sekundäremissionsprospekt och EU-återhämtningsprospektet ersätts av ett standardiserat EU-uppföljningsprospekt om max 50 sidor.

Ändringar i MiFID II och upphävande av Noteringsdirektivet

  • Listing Act innebär även föreslagna ändringar i MiFID II och ett förslag är att den lägsta andelen av en aktieklass som ska vara i allmän ägo, så kallad free float, vid börsnotering och därefter, sänks från 25 till 10 procent. Syftet är att möjliggöra börsnotering när exempelvis bolagsledningen vill behålla en större kontrollerande andel.
  • Därutöver föreslås – för att förebygga marknadsfragmentering och öka harmoniseringen inom EU – att Noteringsdirektivet upphävs.

Nytt direktiv om aktiestrukturer med olika röstvärden för företag som ansöker om att notera sina aktier på en tillväxt­marknad för små och medelstora företag

Det föreslagna nya direktivet innebär att företag som för första gången tar upp sina aktier till handel på en tillväxtmarknad för små och medelstora företag ska tillåtas ha en aktiestruktur där olika aktieslag har olika röstvärden. Syftet är att stärka attraktionskraften för tillväxt­marknader för små och medelstora företag, reducera ojämlikheterna mellan företag som söker inträde till den inre marknaden och bidra till att undanröja hinder för noteringar. I Sverige omfattas endast publika aktiebolag av förslaget och de föreslagna ändringarna är i stora delar redan tillämpliga i Sverige.

Setterwalls kommentarer

Förslagen som presenteras innebär en omfattande översyn av flera centrala regelverk på den europeiska kapitalmarknaden. Flera av förslagen bedöms underlätta och leda till kostnadsbesparingar för företagen, framför allt i samband med kapitalanskaffningar. Att skapa förbättrade finansieringsmöjligheter för företag och stärka konkurrenskraften hos kapitalmarknader inom EU bedöms vara av stor betydelse men Setterwalls vill även understryka vikten av ett robust regelsystem som säkerställer en välfungerande kapitalmarknad. Lättnader och förenklingar i regelverken på kapitalmarknaden är önskvärt under förutsättning att investerarskyddet fortsatt är högt och att god informationsgivning och ett starkt förtroende för kapitalmarknaderna upprätthålls. Vid tidpunkten för denna artikel är Listing Act under förhandling i Europeiska unionens råd och förslaget väntas förhandlas under det svenska EU-ordförandeskapet som pågår fram till och med den 30 juni 2023. Setterwalls följer utvecklingen och för vidare information eller frågor är ni välkomna att kontakta Setterwalls aktiemarknadsgrupp.

[1] Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014.

[2] Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1129.

[3] Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014.

[4] Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU.

[5] Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/34/EG.

Vill du komma i kontakt med oss?

Fyll i formuläret samt vilket kontor du vill bli kontaktad av, så hör vi av oss inom kort.