Nya konsumentregler började gälla 1 september 2022

Artikeln är också publicerad i tidningen Marknadscheferna.

Nya konsumenträttsliga regler började gälla den 1 september 2022 som ett resultat av utredningen ”Ett moderniserat konsumentskydd – Civilutskottets betänkande 2021/22:CU19”. Riksdagen beslutade den 18 maj 2022 om införandet av de nya reglerna och beslutade då att lagändringarna skulle börja gälla den 1 september 2022, i stället för den 1 juli som regeringen föreslagit.

I riksdagens beslut riktades också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att det bör tydliggöras hur det nya informationskravet om prissänkningar ska tillämpas, och riksdagen uppmärksammade också regeringen på att bestämmelsen behöver följas upp.

Ändringarna görs med anledning av ett nytt EU-direktiv på konsumentlagstiftnings­området vars syfte är att modernisera konsumentskyddet med hänsyn till den ökade digitaliseringen, avskräcka från lagbrott genom höjda sanktionsavgifter samt att bidra till en mer enhetlig tillämpning av konsumentreglerna inom EU. Direktivet är ett resultat av EU:s satsning New Deal for Consumers.

Vi redogör nedan för några av de nya reglerna som är mycket viktiga att känna till för dig som driver företag och särskilt om hela eller delar av kundkretsen är konsumenter. Vi har fått nya lagregler i marknadsföringslagen, prisinformations­lagen, avtalsvillkorslagen och distansavtalslagen – alla med syfte att ge ett starkare skydd för konsumenter.

Alla företag som säljer till konsumenter påverkas av lagändringarna. Många av förändring­arna kommer särskilt att påverka marknadsplatser online och företag som online använder sig av sökfunktioner, ranking, konsumentrecensioner eller bidrag från användare. Detsamma gäller företag som säljer varor med digitala ”delar”, ger ut digitalt innehåll, tillhandahåller digitala tjänster eller erbjuder gratistjänster i utbyte mot personuppgifter från konsumenterna.

1. Information om prissänkningar och erbjudanden

Den 1 september 2022 infördes en ny regel för hur företag ska informera om prissänkningar vid till exempel rea eller andra erbjudanden och kampanjer.

I svensk rätt införs den nya regeln om prissänkningar i den redan befintliga Pris­informations­lagen eller ”PIL” – genom införandet av en ny bestämmelse i 7 a § PIL.

Lagen gäller för företag som tillhandahåller produkter till konsumenter (s.k. B2C) och innebär bland annat att när ett företag marknadsför eller säljer en bestämd produkt till en konsument ska företaget lämna information om produktens pris. Lagen innehåller krav på att företaget ska ange produktens pris – och för varor där så är relevant även jämförpris – tydligt, skriftligt och på ett sätt som gör att konsumenten förstår vilken produkt som prismärkningen är kopplad till. Syftet med lagen är generellt att kunden ska ha tillgång till korrekt prisinformation och därmed kunna fatta ett informerat köpbeslut. Redan innan de nya reglerna infördes fanns regler enligt marknads­föringsrätten om prissättning vid rea. Enligt praxis på det marknadsrättsliga området är det endast tillåtet att använda sig av begreppet ”realisation” eller liknande om försäljningen avser produkter (i) som ingår i det ordinarie sortiment, (ii) säljs till nedsatt pris under en begränsad tid, och (iii) de angivna reapriserna är väsentligt lägre än företagets normala priser för motsvarande produkter.

Den nya regeln om prissänkningar som nu införs innebär att när ett företag erbjuder en produkt till ett reducerat pris ska det tidigare lägsta pris som tillämpats för produkten i fråga under de senaste 30 dagarna anges vid produkten och i samband med prissänkningen. Detta tidigare lägsta pris ska alltså framgå som ett referenspris i samband med att en prissänkning presenteras – i stället för såsom ofta sker idag – att jämförelse sker med ett högre ”ordinarie pris” eller liknande. Det tidigare lägsta priset ska anges oavsett om prissänkningen presenteras som ett specifikt belopp, t.ex. ”100 kronor i rabatt denna vecka!”, i procent, t.ex. ”10 % rabatt denna helg!”, eller på annat sätt som visar att priset har sänkts för en produkt.

Om produkten funnits på marknaden i mindre än 30 dagar, ska i stället det lägsta pris som tillämpats sedan produkten började säljas anges. Om priset för en produkt sänkts gradvis, till exempel först med 20 % av ordinarie pris, för att sedan sänkas med 50 % av ordinarie pris, ska det pris som gällde för produkten före den första sänkningen om 20 % anges. Syftet med regeln är bl.a. att motverka att företag höjer priserna i dagarna före en prissänkningskampanj, t ex. inför Black Friday eller en julrea, eller på andra sätt använder sig av konstruerade och tillfälliga prisändringar för att en därefter följande prissänkning ska framstå som större än vad den i själva verket är.

Finns det några undantag? Ja, regeln om information om prissänkningar gäller inte för varor som försämras snabbt eller har ett kort sista förbrukningsdatum, till exempel livsmedel eller växter. Vidare gäller regeln inte för generella uttalanden om prissänkningar som inte är kopplade till bestämda produkter, till exempel allmänna uttalanden om ”rea på alla varor” eller erbjudanden om ”köp två produkter till priset av en”. Regeln gäller inte heller för personanpassade prissänkningar där kunden till exempel får 20 % rabatt på sitt nästa köp eller en särskild rabatt på sin födelsedag. Regeln gäller vidare inte för lojalitetsprogram där kunden får rabattkort eller rabattkuponger som kan användas på företagets samtliga produkter eller på ett urval av produkter under en längre period. Tanken bakom detta är rimligen att det i dessa situationer är svårt för företagen att anpassa prissättningen på ett sätt som strider mot de nya reglernas intentioner samt att det kan vara svårt att visa på relevant jämförande prissättning. Däremot gäller regeln om sådana personanpassade prissänkningar eller lojalitetsprogram i realiteten erbjuds till alla eller majoriteten av kunderna. Till sist ska regeln inte heller påverka möjligheten för företag att variera sin prissättning eller att göra prisjämförelser med andra företag, eftersom regeln bara träffar situationer där företaget annonserar eller informerar om en prissänkning.

2. Utökade sanktioner

Regler om sanktionsavgifter som är snarlika de som kan utfärdas vid brott mot GDPR införs vid brott mot vissa konsumentregler. Sanktionsavgiften kan fastställas till lägst tio tusen kronor och högst fyra procent av näringsidkarens omsättning.

3. Skärpt informationsskyldighet för näringsidkare vid avtal på distans

Näringsidkaren ska ge konsumenten mer information innan avtalet ingås. Gällande kontaktinformation införs krav på information om internetkommunikation, särskilt e-post. Annan information som ska ges är om priset har personanpassats med ett automatiserat beslutsfattande, om funktionen i en vara med digitala delar samt om kompatibilitet mellan varor med digitalt innehåll.

Vidare innebär de nya reglerna en förändring av konsumentens ångerrätt i en situation när konsumenten ångrar ett avtal avseende digitalt innehåll/tjänst. Om konsumenten har använt sin ångerrätt får näringsidkaren inte använda innehåll som konsumenten har tillhandahållit eller skapat vid användningen av det digitala innehållet/ tjänsten. Vissa undantag finns, exempelvis om det inte är möjligt att dela upp innehållet. Krav ställs på konsumenten att denne ska avstå från att använda det digitala innehållet eller den digitala tjänsten och från att göra detta tillgängligt för annan. Undantag från ångerrätten införs på sätt att ångerrätten inte gäller för avtal som avser en tjänst som har fullgjorts mot betalning om konsumenten uttryckligen har samtyckt till att tjänsten börjar utföras och gått med på att det inte finns någon ångerrätt när tjänsten har fullgjorts, eller om tjänsten har fullgjorts i utbyte mot endast konsumentens personuppgifter.

4. Nya informationskrav på marknadsplatser

Marknadsplatser ska informera om en säljare är näringsidkare. En näringsidkare med en marknadsplats online måste informera om den som erbjuder en produkt är näringsidkare eller inte, och vilka regler som ska gälla för köpet. I de fall förpliktelserna enligt avtalet är uppdelade mellan den som erbjuder en vara, en tjänst eller digitalt innehåll och den som tillhandahåller marknadsplatsen ska information ges om hur förpliktelserna är uppdelade.

5. Ytterligare exempel på ändringar i regelverket

Förbud införs mot att framställa/presentera en vara som är identisk med en annan vara i marknadsföring, om varornas sammansättning eller egenskaper väsentligt skiljer sig åt och det inte är motiverat av legitima och objektiva skäl.

Näringsidkare som ger konsumenter möjlighet att söka digitalt efter produkter som erbjuds ska informera om och redovisa de kriterier som bestämmer ”rangordningen” av produkterna som presenteras som ett resultat av sökningen. Informationen ska ges i ett särskilt avsnitt i det användargränssnitt som presenteras och vara direkt och lätt tillgängligt från den plats där sökresultaten presenteras.

Om konsumentrecensioner används i marknadsföringen ska det informeras om huruvida det säkerställs att recensionerna är från konsumenter som har använt eller köpt produkterna, och hur det görs. Förbud införs mot att uppge att recensioner har lagts ut av konsumenter som faktiskt har använt eller köpt produkten, utan att vidta rimliga och proportionella åtgärder för att säkerställa att recensionerna kommer därifrån.

Det blir i reklam förbjudet att lägga ut falska eller påhittade konsumentrecensioner liksom att ge en vilseledande bild av konsumentrecensioner på sociala medier.

Det blir förbjudet att visa sökresultat som svar på en konsuments sökning online utan att – där så skett – informera om att det rör sig om betald reklam eller att betalning skett för att få bättre rankning – d.v.s. komma högt upp i sökresultaten.

Distansavtalslagens tillämpningsområde utökas till att omfatta avtal som innebär betalningsförpliktelser och vissa fall där personuppgifter tillhandahålls.

Setterwalls har tidigare skrivit om de nya lagändringarna under tiden som dessa var föremål för lagstiftningsprocessen. För vidare läsning återfinns artikeln här.