3:12-kommitténs förslag om ändring av skattereglerna för fåmansföretag

Den förra regeringen gav den 25 maj 2022 en kommitté i uppdrag att se över de nuvarande särskilda reglerna för utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag, de s.k. 3:12-reglerna (även kallade FÅAB-reglerna), i syfte att förenkla dem samt lämna förslag på lagändringar. Genom tilläggsdirektiv den 26 januari 2023 och den 7 september 2023 ändrade och utökade den sittande regeringen utredningens uppdrag till att även se över bl.a. hur 3:12-reglerna ytterligare kan främja entreprenörskap och underlätta ägarskiften samt effektivisering av de särskilda bestämmelserna om skattelättnader för personaloptioner, s.k. kvalificerade personaloptioner. Kommittén överlämnade sitt betänkande till regeringen den 3 juni 2024.

I artikeln nedan sammanfattar Setterwalls utredningens förslag och bjuder in till ett webbinarium den 11 juni med byråns skattespecialister. Läs mer här.

Kommittén om förenklad beskattning av ägare till fåmansföretag har sedan 2022 tillsammans med ett flertal skatteexperter sett över 3:12-reglerna. Reglerna delas upp i kvalifikationsregler, som anger vilka andelar som omfattas av de särskilda skattereglerna, och beräkningsregler, som avgör om inkomsten ska beskattas som arbetsinkomst eller kapitalinkomst. Syftet är att motverka inkomstomvandling i situationer där delägaren själv kan styra över sitt löneuttag och sin utdelning.

Förslaget föreslås träda i kraft successivt från och med den 1 januari 2026, med tillämpning första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2025.

Kvalifikationsregler

Utgångspunkten för förslagen har varit att bedömningarna som rör kvalifikationsreglerna är beroende av omständigheterna i det enskilda fallet och att det finns en omfattande rättspraxis avseende som ger vägledning om hur de ska tolkas, samt att större förändringar skulle skapa rättslig osäkerhet.

• Närståendebegreppet begränsas: Närståendebegreppet, som har stor betydelse för regelverket vid bedömningen av om en andel är kvalificerad och utomståenderegeln, begränsas. Förslaget innebär att syskonkretsen, dvs. syskon, syskons make och syskons barn, inte längre anses vara närstående till delägare vid tillämpningen. Som närstående räknas fortfarande far och farföräldrar, mor och morföräldrar, make, barn och barns make samt barnbarn och barnbarns make.
• Tids- och karensgränser sänks: Tidsgränserna i regelverket kortas genomgående ner med ett år, vilket bland annat har betydelse för bedömningen av hur länge en andel ska anses vara kvalificerad (karenstiden) och utomståenderegeln. Sänkningen innebär att det är beskattningsåret och de fyra föregående eller efterföljande beskattningsåren som ska tas hänsyn till, i stället för fem år enligt nuvarande regler.
• Ägande enligt utomståenderegeln kodifieras: Kravet på att utomstående ska äga del i företaget ”i betydande omfattning” för att utomståenderegeln ska tillämpas, innebärande att andelar inte ska anses vara kvalificerade, har i linje med förarbetsuttalanden i praxis etablerats till minst 30 %. Denna nivå som företagen har inrättat sig efter kodifieras enligt förslaget uttryckligen i lagtexten. I övrigt sker inga ändringar avseende bestämmelsen och den praxis som har utvecklats kommer fortsättningsvis vara tillämplig. Tillämpningen av utomståenderegeln kommer dock även att påverkas av förslagen om snävare närståendebegrepp och sänkta tidsgränser.
• Samma eller likartad verksamhet: Inga ändringar avseende bestämmelserna om samma eller likartad verksamhet föreslås, utan den praxis som har utvecklats kommer fortsättningsvis vara tillämplig. Både förslaget om snävare närståendebegrepp och sänkta tidsgränser påverkar dock tillämpningen.

Beräkningsregler

Utgångspunkten för förslagen har varit att förenkla beräkningsreglerna, bland annat genom mer generella regler, färre beräkningsmoment och trösklar, samt att förbättra, genom att främst gynna ägare till små/medelstora företag och företag som växer.

• En gemensam beräkningsregel ersätter två alternativa regler: De nuvarande alternativa beräkningsreglerna för gränsbeloppet, förenklingsregeln och huvudregeln, ersätts med en gemensam regel som ska användas av samtliga delägare. Syftet är bland annat att underlätta beräkningarna för delägarna och ökad automatisering. I den nya modellen införs ett grundbelopp och en generell möjlighet att tillgodoräknas löneunderlag. Alla med större investering i företaget får även tillgodoräkna sig en ränta på överskjutande investering vid beräkning av gränsbeloppet, däremot slopas räntan på sparat utdelningsutrymme.
• Ett nytt och högre grundbelopp införs: Ett nytt grundbelopp införs som uppgår till 4 inkomstbasbelopp (motsvarande 304 800 kronor år 2024) per företag och person. Grundbeloppet motsvarar i princip det som tillämpas i nuvarande förenklingsregel på 2,75 inkomstbasbelopp och innebär därmed en höjning. Grundbeloppet ska fördelas på andelarna i företaget och delägare som äger andelar i mer än ett företag ska även fördela grundbeloppet proportionerligt mellan företagen.
• Ett löneavdrag ersätter löneuttagskravet och kapitalandelskravet: Alla delägare i fåmansföretag får möjlighet att tillgodoräkna sig ett lönebaserat utrymme vid beräkning av gränsbeloppet, genom att dagens krav på löneuttag och kapitalandel (4 %-spärren) slopas. Kraven ersätts med ett schabloniserat löneavdrag på 8 inkomstbasbelopp (motsvarande 609 600 kronor år 2024) som syftar till att undanta delägarnas egna löner från underlaget. Det lönebaserade utrymmet kommer även fortsättningsvis motsvara 50 % av utbetalda löner i företaget året före beskattningsåret.
• Ränta på omkostnadsbelopp: Endast delägare som har ett omkostnadsbelopp för andelar i fåmansföretag som överstiger 100 000 kronor får öka gränsbeloppet med en ränta motsvarande statslåneräntan ökad med 9 procentenheter på det överstigande investeringsbeloppet, vilket innebär en försämring jämfört med idag när uppräkning får göras utan beloppsbegränsning. Räntan motsvarar i princip den som tillämpas i nuvarande huvudregel. Dagens ränta på sparat utdelningsutrymme samt övergångsregler om index- och kapitalunderlag för beräkning av omkostnadsbeloppet för aktier som förvärvats före skattereformen 1990 slopas.
• Dotterföretagsdefinitionen avskaffas för aktiebolag: Nuvarande definition av dotterföretag i förhållande till löneunderlaget avskaffas till den del som avser aktiebolag, vilket innebär att bedömningen i stället görs enligt civilrättsliga regler. Definitionen för handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer ska dock finnas kvar.
• Ett gemensamt takbelopp införs: Ett gemensamt takbelopp för den del av kapitalvinster och utdelningar som beskattas i inkomstslaget tjänst införs. Takbeloppet uppgår till 90 inkomstbasbelopp, motsvarande det som idag gäller för utdelningar, vilket innebär en sänkning avseende kapitalvinster från dagens 100 inkomstbasbelopp. Takbeloppet beräknas på beskattningsåret och de två föregående beskattningsåren.

Övrigt

• Ägarskiften: Utöver det ändrade närståendebegreppet, föreslås inga ändringar för att förenkla och underlätta ägarskiften.
• Andelsbyten och partiella fissioner: För att säkerställa att andelsbyten och partiella fissioner inte medför att beskattningen påverkas, ska även ersättning som betalas ut under den del av året som föregick andelsbytet eller den partiella fissionen ingå vid beräkningen av det lönebaserade utrymmet för den mottagna andelen. Till följd av det gemensamma takbeloppet införs även ett gemensamt tjänstebelopp för utdelning och kapitalvinst vid andelsbyten och partiella fissioner, vilket ersätter dagens två tjänstebelopp.
• Personaloptioner: Utöver det nya grundbeloppet samt att kravet på löneuttag och kapitalandel slopas, föreslås inga ändringar för att gynna delägare som förvärvar andelar genom personaloptioner.
• Kontrolluppgifter: En utökad skyldighet för fåmansföretag att lämna kontrolluppgift för delägare införs avseende andelar och ägande i bolaget.

Förslagens effekter

Förslaget innebär både tydliga förenklingar för delägare i fåmansföretag, särskilt avseende den gemensamma beräkningsregeln för gränsbelopp som införs med minskad tröskeleffekt genom slopade krav för tillgodoräknande av löneunderlag, samt förbättringar, huvudsakligen genom det nya högre grundbeloppet och kortare karensperiod. Enligt utredningen beräknas ungefär 80 % av delägarna i fåmansföretag beräknas genom de ovan angivna förslagen få ett större gränsbelopp. Gränsbeloppen i sig beräknas öka med 15 % där ökningen är störst för delägare i små företag och företag som anställer, vilket enligt utredningen ska stärka incitamenten att starta, driva och utveckla företag.

Setterwalls kommentar

Setterwalls välkomnar de förenklingar och förbättringar som föreslås i 3:12-utredningen. Fortfarande är dock inte alla de problem som finns med det nuvarande regelverket lösta. Vi noterar särskilt de förväntningar som funnits avseende kvalifikationsreglerna med förtydligande av ”samma och likartad verksamhet” och utomståenderegeln som i princip helt uteblivit. Kommitténs förslag ska nu på remiss till berörda myndigheter, organisationer och andra intressenter, samt slutligen Lagrådet, och vi ser fram emot att ta del av synpunkter avseende ytterligare förbättringar av regelverket.

Setterwalls skattegrupp har omfattande kunskap och stor erfarenhet av rådgivning inom frågor relaterade till fåmansföretag, ägarstrukturer och ägarskiften, samt incitamentsprogram med kvalificerade personaloptioner. Välkommen att kontakta oss med frågor och om hur 3:12-utredningen kan komma att påverka ert företag.

Inbjudan till webbinarium

Välkommen till ett webbinarium med Setterwalls skattespecialister om 3:12-kommitténs förslag om ändring av skattereglerna för fåmansföretag. Under denna timme går vi igenom utredningen samt vilka skatteeffekter och möjligheter förslaget innebär för företagen och dess ägare. Du hittar eventet här. Välkommen med din anmälan och tipsa gärna dina kontakter!

Innehållet är en allmän redogörelse av enbart informativ karaktär och är inte juridisk rådgivning att lägga till grund för bedömning i ett enskilt ärende.